Skärgårdens artiklar om den misstänkta tjuvjakten av säl har engagerat läsarna. Flera har hört av sig till redaktionen och ställt frågor om ansvar, begränsningar och vad som menas med ”allmänt vatten”. Tidningen försöker reda ut begreppen.
När får jakten ske?
Efter beslut från Naturvårdsverket är licensjakt efter gråsäl tillåten. Jakttiden för licensjakt efter gråsäl är fastställd till perioden 20 april 2020–31 januari 2021.
Var får jakten ske?
Licensjakten på gråsäl får ske på enskilt och allmänt vatten i Stockholms län. Jakt på enskilt vatten får endast ske av jakträttsinnehavaren eller efter medgivande från denna.
– Med allmänt vatten menas det vatten som ingen äger. Det är det svenska territorialvattnet i den yttersta skärgården, vilket inte är detsamma som statligt vatten, säger Tobias Hjortstråle, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.
Staten är en av de största – förmodligen största – enskilda ägarna av vatten i Stockholms skärgård. Det statliga ägande sker via till exempel Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk.
Tobias Hjortstråle:
– Det är till exempel alla försvarsanläggningar och skjutfält, naturreservat och nationalparker. Där är staten ägare till den enskilda fastigheten och där gäller inte rätten att jaga på allmänt vatten. Där måste du ha en enskild jakträttsupplåtelse.
– Ingen skyddsjakt eller licensjakt efter säl får ske inom nationalparker. Inom andra skyddade områden (exempelvis sälskyddsområden, Natura 2000-områden eller naturreservat) är jakt bara tillåten om den kan ske utan hinder av de regler som gäller i dessa områden.
– Jakt som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-områden kan enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (1998:808) även kräva tillstånd ("Natura 2000-tillstånd"). Frågor om sådant tillstånd prövas av länsstyrelsen i aktuellt län.
Jakt i områden där sälforskarna räknar gråsälar får inledas först den 16 juni, när räkningen är över.
Hur får jakten ske?
Vid skyddsjakt och licensjakt av gråsäl är det vid sidan av kulammunition av klass 1 även tillåtet att använda kulammunition av klass 2.
Skyddsjakt och licensjakt får ske från stillaliggande båt med motorn på eller av i syfte att underlätta bärgning av fälld säl.
Vid jakt från båt måste jägaren ha genomgått en särskild säljaktsutbildning.
Vem får delta i licensjakten?
Du måste vara folkbokförd i Stockholms län för att få bedriva licensjakt på gråsäl på allmänt vatten. På enskilt vatten kan vem som helst jaga om personen ingår ett avtal med fastighetsägaren, eller om du själv äger marken.
När det gäller samfälld mark är det 13 § jaktlagen som gäller:
”På en samfällighet får delägarna bara utöva sin jakträtt för egna behov. Har de kommit överens om något annat eller har de beslutat något annat enligt vad som gäller för samfällighetens förvaltning, får de dock utöva jakträtten i enlighet med överenskommelsen eller beslutet.”
Det brukar tolkas som att man inte får ta med jaktgäster när man nyttjar sin delägarrätt, om inte samfälligheten har kommit överens om det.
Vem bär ansvaret?
Jaktlagen lägger stort ansvar på den enskilda skytten. Men det finns också skrivningar i 43 § i lagen som öppnar för olika tolkningar hur långt det ansvaret går ("med uppsåt eller av grov oaktsamhet")
I fallet Roslagens Jakt & Vilt sa kriminalinspektör Lars Staf vid polisen i Norrtälje (som sedan förra hösten utreder den misstänkta tjuvjakten) så här till tidningen Skärgården tidigare i år:
– I första hand är det skyttarna som ligger illa till. Som skytt måste du veta på vilken mark du jagar. Det läser man ju när man tar jaktexamen. Man kan inte komma och säga att man inte visste.
Men Christer Jarlås, miljöåklagare specialiserad på jaktbrott, hänvisar till skrivningen "med uppsåt eller av grov oaktsamhet" och säger:
– Om jägarna inte har anledning att tro annat än att jakten sker korrekt kan jag tänka mig att man utreder företagsbot mot företaget och personligt ansvar för jaktledaren.
Läget i den pågående utredningen om misstänkt tjuvjakt av gråsäl är att två personer är delgivna misstanke om brott mot områdesskyddet. Det är brott enligt miljöbalken 29 kapitlet, andra paragrafen.
– Anledningen är att vi misstänker att det skjutits en säl inom ett naturreservat, säger förundersökningsledaren, kammaråklagare Karin Hemrå Forsberg.
Maxstraffet för det aktuella brottet är två års fängelse
