Uppslutningen blev stor när markägare kring Furusundsleden och landstinget bjöd in till exkursion och seminarium om skarv.
Ett besök vid skarvkolonin vid Ryssmasterna stod överst på programmet när ett 60-tal politiker, tjänstemän, forskare och företrädare för olika organisationer samlades vid Östanå färjeläge i måndags. Arrangör var markägare i området, tillsammans med landstinget och det regionala skärgårdsrådet. Frågan om skarvens påverkan på fiskbestånden har diskuterats flitigt under åren och är infekterad på sina håll, något som arrangörerna vill förändra.
– Det går inte att lösa den här typen av frågor enbart med tyckande, alla parter måste vara med, säger Björn Nilsson som varit med och arrangerat mötet.
Under färden runt Ryssmasterna kunde deltagarna tydligt se de hundratals skarvarna samlade bland de kala grenarna. Ungefär en tredjedel av alla skarvar i Stockholms skärgård finns nu i det lilla området i Furusundsleden. Enligt markägarna släpper kolonin ut sju ton fågelbajs per dygn, lukten kan sprida sig flera kilometer och frustrationen är stor bland många boende i området.
Efter turen runt skarvöarna hölls ett antal föredrag. Robin Juslin, jaktförvaltare på Åland, berättade om hur situationen såg ut i deras skärgård. På Åland finns inga kolonier, men många skarvar från Finland och Sverige passerar området i augusti när häckningen är över. De har ingen maxgräns för hur många skarvar som får skjutas, förra året sköts drygt 1000 skarvar.
– Skarven som skjuts ska tas till vara. Den går hur bra som helst att äta och är en populär matfågel. Det finns säkert de som skulle sakna fågeln om den försvann, berättade Robin Juslin.
Därefter var det Daniel Bengtsson, fågelskyddssekreterare på Birdlife Sverige som berättade om deras inställning till skarvjakten.
– Vi ser skarv som vilken fågel som helst med existensberättigande i svenska faunan. Vi motsätter oss inte alls all form av skyddsjakt, även om vissa tror det.
På en fråga från skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) hur de ställer sig till en allmän jakt liknande den på Åland, svarade Daniel Bengtsson:
– Det vore kanske en bättre väg att gå än en omfattande skyddsjakt. Man måste bara anpassa den efter gällande lagar och regler.
Daniel Bengtsson pressades dock i frågan om varför man motsätter sig oljering av ägg, som innebär att utvecklingen av skarvarna avbryts under embryostadiet istället för att skjutas som färdiga individer.
– Det är ingen jättestor fråga för oss, jag tycker inte vi ska stanna i den diskussionen, sade Daniel Bengtsson.
Forskarna Sture Hansson, professor emeritus vid Stockholms univeristet och Maria Ovegård, från Sveriges lantbruksuniversitet redogjorde för forskningsläget. Sture Hansson kunde bland annat visa hur bestånden av abborre kraftigt sjunker efter en kolonisering av öar.
– Ofta hör jag folk peka på studier med dålig statistisk styrka och säga att skarvar inte har någon storskalig effekt på abborrbestånden. Så kan man inte säga eftersom vi inte har något att jämföra med, sade Sture Hansson.
Till mötet kom politiker, forskare, representanter från kommun, länsstyrelse och landsting samt medlemmar i ett flertal olika intresseorganisationer. Representanter från Stockholms ornitologiska förening samt Skärgårdsstiftelsen var inbjudna men valde att inte komma.
