Svartbyggen, felaktiga upphandlingar och rättsprocesser. Kritiken kring hur Värmdö kommun hanterat Seastop-projektet är stark från många olika håll och kan komma att kosta kommunen miljontals kronor.
Konflikterna kring Seastop-projekten som Skärgården tidigare rapporterat om fortsätter. Under en lång tid har en tidvis skarp mejlväxling skett mellan huvudfinansiären Central Baltic och Värmdö kommun. En av frågorna handlar om upprustningen av hamnen i Långvik yttre på Möja. Efter klagomål har Central Baltic bland annat begärt uppgifter som styrker att avtalet mellan samfällighetsföreningen i Långvik och Värmdö tecknats på rätt sätt, men anser att man har ännu inte fått tillfredsställande svar på sina frågor.
– Naturligtvis hade vi gärna sett att det inte fanns olösta frågor i förhållande till Central Baltic, men vi arbetar på för att följa upp och komplettera med ytterligare information med målet att nå en samsyn. Vi tycker att vi har en bra dialog med dem, skriver Linda Broström som tog över som projektledare för Seastop efter årsskiftet.
Värmdö kommun menar att en konflikt mellan medlemmar i en förening är en intern angelägenhet som kommunen inte kan lägga sig i och att inga fel begicks när avtalet skrevs under. På Central Baltic kommer man nu istället att vända sig till Region Stockholm, som är med och medfinansierar Seastop, om hjälp.
– Att vi överhuvudtaget får in i korrespondens från lokala invånare är högst ovanligt och inte så som det ska gå till. Om någon har problem och bekymmer ska man gå till de lokala ansvarande myndigheterna och det här är absolut Värmdö kommuns ansvar. Nu har vi hamnat här och vi kan inte blunda för den information som vi fått. För att kunna göra utbetalningar måste vi känna oss trygga i det vi gör och kunna motivera varför, säger Merike Niitepöld, förvaltningschef på Central Baltic.
Avtalet mellan kommunen och samfällighetsföreningen är dock inte det enda bekymret i Långvik. Enligt Merike Niitepöld saknar alla åtgärder som gjorts tillstånd, vilket bryter mot deras avtal. Åtgärderna är därmed svartbyggen, trots att kommunen själv lett arbetet.
– Jag är lite förvånad. En kommun ska känna till allt det här och följa reglerna. I vårt program är vi vana att lita på varandra. Om vi fått höra att allt gått rätt till och löper på fint så litar vi naturligtvis på det. När sånt här sedan uppdagas är det både underligt och ledsamt, säger Merike Niitepöld.
Stora bryggan i Långvik yttre hade tillstånd men flyttades och saknar nu ett för nuvarande placering. Kommunen arbetar med att bevilja tillstånd i efterhand. Enligt ett tjänstemannaförslag ska nämnden ta ut en sanktionsavgift av kommunen satt till noll kronor. Summan motiveras av oklarheter kring vilken information kommunen fått kring bryggans placering.
Men Långvik yttre är inte den enda hamnen där problem uppstått. Även åtgärder i den inre delen i Långvik saknar tillstånd och en rättslig strid pågår kring den brygga som lagts ut. Bryggan kommer sannolikt att lyftas ut ur den beviljade budgeten och bekostas av kommunen. På Harö lät man uppföra en yogastudio, något som visade sig strida mot avtalet och även den kommer att finansieras av kommunen. Den kommer inte att kunna använda de bidragspengar som uteblir till andra projekt.
– De kan alltså inte använda allt i sin budget i och med att projektet nu är avslutat och de kan inte lägga till nya aktiviteter, säger Merike Niitepöld.
Värmdö följde inte lagen – riskerar mångmiljonnota
Värmdö kommun följde inte lagen om offentlig upphandling, LOU, i de upphandlingar som gjorts i Seastop. Kommunen riskerar nu att mista bidrag på miljontals kronor.
Värmdö kommuns bekymmer med Seastop är betydligt större än projekten på Harö och Långvik. Enligt Tillväxtverket har kommunen misslyckats med att följa lagen om offentligt upphandling vid en rad upphandlingar, något som gör att man riskerar att förlora bidrag på miljontals kronor. Erik Strindlund är ekonom på Tillväxtverket och den som granskar upphandlingarna åt Central Baltic.
– Värmdö kommun har låtit hamnoperatörerna sköta upphandlingarna. Det kan vara okej men problemet är att vi anser att hamnoperatörerna inte upphandlat enligt LOU, säger Erik Strindlund.
LOU gäller vid upphandlingar över 586 907 kronor, men stödet kan även dras in för kostnader som understiger den summan om de bryter mot Central Baltics egna regelverk, vilket Erik Strindlund säger har skett i något enstaka fall.
Tillväxtverket har inte fattat något beslut ännu, men kommer sannolikt att rekommendera Central Baltic att inte betala ut pengar för en rad felaktigt upphandlade åtgärder. Kommunen riskerar därmed att själva få stå för kostnader på omkring sju miljoner kronor.
– Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, men det är väldigt ovanligt att det går till så här, säger Erik Strindlund.
