Mörtarna är nu för första gången fler än abborrarna i provfiskenäten vid Lagnö. Att fångsterna av abborre har minskat samtidigt som mörten har ökat pekar på en ökad näringsstatus i området.
– Karpfiskar som mört gynnas av varmt och näringsrikt vatten medan abborren trivs i klara vatten, men vi har inte sett någon förändring i siktdjup under provfiskena, säger Noora Mustamäki, forskningsassistent vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, Aqua.
Provfiskena har genomförts sedan 2002 och ingår i den svenska kustfiskövervakningen, och genomförs i augusti varje år av SLU Aquas kustlaboratorium. Syftet är att kartlägga förändringar och variationer i fisksamhället och fånga upp tecken på storskalig miljöpåverkan som till exempel övergödning, klimatförändringar och miljögifter.
Antalet fångade arter i provfisket har minskat totalt sett sedan 2002. Gädda, id, braxen och gös är exempel på arter som fångats tidigare, men som inte har förekommit under senare år. Strömming, nors, löja och tånglake är arter som ökat i antal, medan abborre och gädda minskar. Även fångsterna av stora fiskar visar på en minskande trend och gäller för alla fiskarter större än 30 centimeter och för abborrar större än 25 centimeter. Förra året fångades endast 24 stora abborrar vilket är det lägsta antalet sedan provfisket inleddes.
– Stora individer är viktiga för beståndens återväxt. Minskningen kan ha många orsaker som ökat fisketryck, ökad dödlighet från säl och skarv samt en hög exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden, säger Noora Mustamäki.
Både antalet karpfiskar och storleken på abborre är indikatorer som används för att bedöma ett kustfisksamhälles miljöstatus i enlighet med havsmiljödirektivet. När det gäller karpfiskar och storleken på abborre når Lagnö inte upp till god miljöstatus. Karpfiskarna är för många och abborrarna är för små. Men i två andra parametrar: antalet abborrar och antalet rovfiskar bedöms området ha god miljöstatus.
