Ungefär en miljon fastigheter i Sverige har enskilda avlopp. Av dem bedöms bara hälften vara godkända och i gott skick. Och de som bara har någon form av slamavskiljning som rening, cirka 130 000 stycken, är direkt olagliga. Men bara en till två procent av alla bristfälliga avlopp åtgärdas per år. Därför har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fått i uppdrag av regeringen att bedöma hur den processen kan drivas på. Nu föreslår de tre åtgärder.
– I dag är det i stora drag upp till tillsynsmyndigheten hos varje enskild kommun att bedöma vad som är rimligt och inte. Vi föreslår därför att det ska finnas generella föreskrifter som gäller för alla kommuner, säger HaV:s utredare Magnus Hennlock.
Han konstaterar dock att det fortfarande kan behövas enskilda bedömningar när särskilda omständigheter finns som till exempel att fastigheten ligger på klipphällar ute i skärgården. – Detta behöver dock vidare utredas i den fortsatta utredningen, säger Magnus Hennlock. Det andra förslaget från HaV:s utredare är en avloppsdeklaration eller liknande som tydligt informerar om statusen för fastigheters avlopp. Och till sist föreslår de en miljöskatt för enskilda avlopp.
– Den bör vara designad så att fastighetsägare som underhåller sin avloppsanläggning gynnas och i princip inte får någon skatt. Men ju sämre man är på att sköta sin anläggning, desto mer skatt får man betala.
Hasse Johansson på Skogsö har länge kämpat mot Vaxholms kommun för att få sitt avloppssystem godkänt, ett system som enligt honom är godkänt av flera andra kommuner. Han gillar därför förslaget om enhetliga regler. – Det låter mycket bra, så att det är inte bara blir tyckande. Han tycker även att de andra förslagen låter bra. – I och för sig gillar jag inte skatt, men om jag lägger 20 000 på ett avlopp och grannen inte gör det, och skatten gör så att det jämnar ut sig, så tycker jag att det är bra.
När hela rapporten från HaV lämnats in den 30 juni, är det upp till regeringen att bestämma om och när de nya reglerna börjar gälla.
