Nyligen gjorde Länsstyrelsen i Stockholm en polisanmälan om misstänkt brott mot områdesskydd i Gisslingö naturreservat. Enligt polisanmälan har man i reservatet upptäckt bland annat jakttorn, en utfodringsplats och bortforsling av odlingsrösen.
År 2015 inrättades ett naturreservat på delar av Gisslingö, med syftet att bevara områdets skärgårdsskog, lövrika skogar, naturliga våtmarker, samt dess växt- och djurliv. Sedan 2017 har länsstyrelsen fått in flertalet anonyma anmälningar som beskrivit att det i reservatet skett aktiv markberedning. Man beskriver bland annat upptäckten av flera jakttorn i området, samt bortforsling av odlingsrösen. I anmälan ifrågasätter man huruvida dessa företeelser är förenliga med naturreservatets huvudsakliga syfte.
I mars 2019 gjorde länsstyrelsen en polisanmälan, eftersom man misstänker brott mot områdesskydd i naturreservatet.
– Länsstyrelsen har en skyldighet att till polisen anmäla misstanke om brott, säger Kristina Lunnemo, handläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.
På Gisslingö finns andra problem som riskerar att hota den biologiska mångfalden. I en anmälan från 2017 beskrivs att man på Gisslingö observerat mufflonfår och dovhjortar, vilka enligt anmälan tränger undan andra djurarter samt äter upp stora delar av öns blomster och grönska. Även flera boende på ön har under de senaste åren observerat djuren.
Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, är medveten om att det finns invasiva djurarter på flera öar i skärgården. Han vet att de kan skapa stora problem för det både djur och natur. Det är olagligt att sätta ut dessa invasiva arter, men han menar att det kan vara just detta som skett.
– Det är illegalt att sätta ut dessa djur och vi har inte gett tillstånd till detta. Med största sannolikhet har någon satt ut djuren, men det är svårt att fastslå och hitta bevis. För cirka 40 år sedan rådde andra regler och vi inte kan garantera att djuren själva har tagit sig till öarna, säger Per Risberg.
Ansvaret för att lösa problemen med invasiva djurarter på öarna varierar beroende på vilka arter det är fråga om, enligt Per Risberg.
– När det gäller främmande djurarter ska Naturvårdsverket ansvara. Men med just mufflonfår råder undantag, och dessa beslut ska ligga hos länsstyrelsen som kan bestämma om skyddsjakt. När det gäller dovhjortar är det upp till markägarna, säger han.
