Såväl Kronprinsessan Victoria som ärkebiskopen Martin Modéus deltog i förra veckan när Världsnaturfonden WWF höll förtroenderådsmöte i Nämdöskärgården. Området kan bli ett nytt biosfärområde – ett modellområde för hållbar samhällsutveckling.
När WWF för fem år sedan föreslog att göra hela skärgården till ett världsarv var det flera som slog bakut. “Det kommer lägga en död hand över skärgården”, sa bland annat Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation (Siko) upprört, och hotade att avbryta samarbetet med WWF. Från WWFs sida tog man till sig av kritiken och backade. Istället riktade man in sig på att göra delar av skärgården till biosfärområde, vilket innebär att naturskydd ska gå hand i hand med hållbar samhällsutveckling och ska bygga på lokalt engagemang. I Nämdöskärgården nappade man på idén och efter en gedigen förstudie har nu en ansökan skickats in till Unesco om att bli kandidat för ett nytt biosfärområde.
När WWF i förra veckan höll sitt årliga förtroenderådsmöte var därför en exkursion till Nämdöskärgården på agendan. Ett 70-tal deltagare, däribland Kronprinsessan Victoria, ärkebiskop Martin Modéus samt vd för LRF Anna-Karin Hatt, intog först lunch och höll möte på Idöborg och färdades därefter vidare mot Sand på Nämdö. Där fick deltagarna ambulera mellan ett antal stationer som ställts upp mellan skolan och hembygdsgården, och lära sig om olika aspekter av livet på ön.
– Vi var ett gäng som kände att vi behöver göra någon form av utveckling, och precis då kom WWF med förslaget att göra ett biosfärområde. Vi gör det på Nämdö, tänkte vi då! Det är en ypperlig möjlighet att utvecklas, sa Lotten Hjelm, ordförande i Nämdö Green Archipelago (NGA) som hälsade välkomna.
På en av stationerna berättade Stina Molander från Östanviks gård om hur jordbruket fungerar på öarna och visade upp den maskinpark, anpassad efter skärgårdsförhållanden, som numera finns till låns tack vare naturvårdsprojektet “Cirkulärt biosfärområde i skärgården”, finansierat av WWF.
– Många behöver kanske slå sina ängar men får inte ihop folk för att räfsa och bära bort, man kanske inte har rätt utrustning. De här går att transportera med små båtar och de får man låna. Det gör att vi kan bibehålla ängsmarker, öppna nya ängsmarker och restaurera ängsmarker.
– Vad skulle du önska dig? frågade Anna-Karin Hatt.
– Färre hjortar! blev det omedelbara svaret från Stina Molander.
Ann Aldeheim, koordinator för NGA, beskriver projektet som en “inkörsport” som ska visa vad ett biosfärområde kan innebära.
– Vi brukar säga att vi “lajvar” biosfärområde. Vi beter oss som att vi redan är det och visar vad det kan vara. Det är inte så mycket pekpinnar, utan vi visar vad det finns för möjligheter. Det kom en massa idéer och vi har arbetat efter dem.
Yvonne Blombäck, WWFs programansvarig för kust och skärgård, är nu hoppfull inför beskedet från Svenska Unescorådet som väntas komma i augusti.
– Jag tror verkligen att det blir ett ja, eftersom vi har så stark lokal förankring. Detta har verkligen kommit underifrån, till skillnad från andra biosfärområden där det kanske snarare varit kommuner som står bakom ansökan, säger hon.
Säger Svenska Unescorådet ja så är det sedan regeringen som föreslår till Unesco att utse området till biosfärområde.
Fakta/Biosfärområden
• Utses av Unesco efter nominering av medlemsländerna
• Ska bidra till hållbar samhällsutveckling genom att vara modellområden där nya metoder utvecklas i lokal samverkan
• I Sverige finns sju biosfärområden idag, och i hela världen finns runt 700 i 130 länder
• Nämdö biosfärområde föreslås begränsas av Norsten i söder och Limskär i norr. Den planerade nationalparken ligger “vägg i vägg” i öster.
