Vad händer när ett representativt urval medborgare görs delaktiga i sin egen utveckling? Under hösten har 25 fast-, deltids- och sommarboende i Nämdöskärgården deltagit i ett forskningsprojekt för att undersöka hur ett medborgarråd kan fungera som demokratiskt verktyg.
I Nämdö hembygdsgård brinner flitens lampa. Det hukas över bord där stora blädderblockpapper spritts ut. När det är dags att knyta ihop säcken kring Nämdöskärgårdens medborgarråd är det självklart inte bara att sitta och lyssna, utan åhörarna engageras även i aktiva diskussioner.
Under två lördagar i höstas fick 25 utvalda personer, under ledning av facilitatorer och under noggrann observation av forskare, workshoppa kring frågeställningen: “Vilka utmaningar för lokal hållbar utveckling bör prioriteras i Nämdöskärgårdens biosfärområde?”
– Vi ville se om den här metoden kan vara ett sätt att engagera medborgare i beslutsfattande när det kommer till landskapsplanering. Delaktighetsprocesser har inte använts så mycket inom det området hittills. Vi ser det som en pilotstudie, säger Fanny Möckel, doktorand vid Uppsala universitet som arbetar inom samverkansprogrammet Landpaths.
Programmet ska föreslå praktiska verktyg och rekommendationer till aktörer och offentliga myndigheter kring hur den biologiska mångfalden och klimatkrisen kan hanteras. Förutom pilotstudien i Nämdöskärgården har konceptet med medborgarråd också testats i ett annat biosfärområde – Voxnadalen i Hälsingland. Tanken är att vanliga människor som berörs av olika beslut kring områdena ska vara med och tycka till.
– Men det handlar inte bara om att sitta och snacka om saker, eller om att vinna en debatt med argumentation. Det är ett sammanhang där man är nyfikna på varandra och vill hjälpas åt att utveckla varandra, säger Tim Daw, docent vid Stockholm Resilience center, Stockholms universitet.
Metoden med medborgarråd har använts en hel del i andra länder för att diskutera komplexa frågor, däribland Finland och Danmark. På Irland har man framgångsrikt använt metoden för att påverka lagstiftning kring till exempel abort, samkönade äktenskap och blasfemi. Det första svenska nationella medborgarrådet genomfördes 2024 – då handlade det om att ta fram förslag på hur Sverige kan uppnå målen i Parisavtalet.
– Om man hittar en gemensam grund så blir det ett budskap till andra, att den här diversifierade gruppen kan komma överens. Och om den är representativ, så kan resultaten få mer legitimitet, menar Tim Daw.
Ett medborgarråd skiljer sig nämligen från andra deltagandeprocesser när det kommer till vilka som deltar.
– När kommuner bjuder in till samråd eller andra samtal är det nästan alltid samma personer som kommer. Det är jättebra med engagemang, men det finns ett demokratiskt värde i att få även andra röster att tycka till, säger Vera Telemo, forskningsassistent.
Därför lägger man i medborgarrådet extra mycket krut på urvalet av deltagare för att få bred representation av allmänheten. Inbjudan gick i höstas ut till alla hushåll i Nämdöskärgården, och alla som deltog fick lön. För att människor i olika livssituationer ska kunna delta erbjuds även reseersättning, barnvakt och till och med passning av husdjur vid behov.
För att delta krävdes att man var över 18 år och tillbringade minst en vecka om året i Nämdöskärgården. Totalt anmälde sig 61 personer, varav 28 slutligen valdes ut.
– Det viktigaste var att få en jämn spridning bland fast-, deltids- och sommarboende. Vi ville ha en tredjedel av varje kategori. Därför fick vi överrepresentera de fastboende, för de är ju färre, säger Vera Telemo.
Därefter eftersträvades en spridning i ålder, kön, politisk åskådning, inställning till bevarande kontra utveckling och om utvecklingen främst ska gynna fast- eller fritidsboende, bland flera andra frågor.
Jan Rutberg, fritidsboende på Orrön, är en av deltagarna i medborgarrådet.
– Det är intressant att vara med i initiativ som utvecklar skärgården, och att inte bara bli kallad till ett infomöte när allt redan är fixat. Det har gett mycket, inte minst för att jag träffat många nya människor, säger han.
Det visar också svaren på enkäterna som genomfördes både inför och efter workshoparna. Bland dem som deltog kände de flesta bara ett fåtal andra deltagare sedan innan. Efteråt har många uttryckt en önskan att hålla kontakten med sina nyfunna vänner.
– Många kanske har känt sig lite ensamma här ute innan, och inte varit medvetna om att man är del av ett community – ett sammanhang. Men när man träffas märker man att många tänker på samma saker, säger Vera Telemo.
Enkäterna visade också på att många faktiskt nyanserade sina åsikter genom att delta i medborgarrådet. Till exempel svarade många “instämmer helt” på frågan “Bör Nämdöskärgården förbli som den är?” innan träffarna, men några svarade också “instämmer inte alls”.
– Efteråt är det inte alls lika starka känslor kring den frågan, utan svaren hamnar mer i mitten. Kanske mötte man varandra? undrar Tim Daw.
En annan fråga där resultaten förändrades handlade om huruvida lokala traditioner bör bevaras och stärkas.
– Jag tror att många fick klart för sig att det faktiskt finns en del traditioner som de inte hade en aning om. Då blev det lite mer noga att bevara dem! säger deltagaren Yngve Hässler.
Vad kom då medborgarrådet fram till när det gäller själva frågeställningen? Jo, projekt som att minska hjortstammen, stötta lokal matproduktion, ta fram förnybara energikällor, skapa mötesplatser och kommunikationskanaler samt restaurera fler våtmarker lyftes fram som prioriterade. Det har redan dragits igång en gruppchatt för att skapa ett socialt ungdomsliv kring Nämdö.
– Det är många som tycker det här är en bra idé, att blåsa liv i samhället igen. Ibland kan man fundera på om det bara är några stycken som tycker att det vore roligt. Men mitt intryck av det här medborgarrådet är att det är bred uppslutning, säger Yngve Hässler.
Fakta/LANDPATHS
• Ett femårigt forskningsprogram som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och ger flera fördelar för en rad aktörer.
• Leds av Uppsala universitet, i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Stockholm Resilience Centre och Södertörns högskola.
• Finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten.
Fakta/NÄMDÖ BIOSFÄROMRÅDE
• Drivs av Nämdö green archipelago (NGA) i samarbete med WWF.
• Ska bidra till hållbar samhällsutveckling genom att vara modellområden där nya metoder utvecklas i lokal samverkan.
• Utses av UNESCO. I Sverige finns sju biosfärområden idag, och i hela världen finns runt 700 i 130 länder.
