Kanske är det i dessa nya beredskapstider dags för jordkällaren – en beprövad och energieffektiv metod att förvara mat – att få ett uppsving? På Björkö blev hembygdsgårdens renoveringsprojekt början på något större – ett lokalt samverkansprojekt med fokus på kunskap om både jordkällare, ortens identitet och byggnadsvård i praktiken.
Förra hösten började taket på jordkällaren vid Björkö-Arholmas hembygdsförening att rasa in.
För att hindra akuta skador från väder och vind täckte man hjälpligt över taket med en presenning, men samtidigt började man titta lite mer noggrant på källarens skick. I grunden verkade den fortfarande fullt duglig, men det var tydligt att ett mer omfattande renoveringsarbete behövde göras kring taket.
Det blev startskottet för ett betydligt bredare projekt om traktens jordkällare.
– Det blir lättare att få ekonomiskt stöd om man inte bara vill renovera sin egen källare, utan har en vidare idé. Det är många jordkällare häromkring som är på vippen, berättar Lena Svenonius, ordförande i hembygdsföreningen.
I våras drog man därför igång med en inventering.
– Vi bad människor skicka in bilder på sina jordkällare, helt enkelt. Vi fick in 50 stycken i alla möjliga slags skick. Det finns säkert 150 till här på Björkö, men de 50 källarägare som vi redan nu fått kontakt med har varit jättenyfikna.
Utifrån det har man dels bildat en grupp av de som har konkreta renoveringsambitioner, för att kunna utbyta erfarenheter och få stöd av varandra. Men man har också inlett en serie så kallade “källarträffar”, där intresserade kan lära sig mer om jordkällare i allmänhet och Björkös jordkällare i synnerhet. De har blivit populära och under sommaren har man bland annat pratat grundläggande om jordkällarens konstruktion, gått på strövtåg i sandstenens tecken och hälsat på i ett antal av öns källare.
Denna septembersöndag är det den fjärde källarträffen i ordningen, och temat för dagen är fukt, temperatur och ventilation. Deltagarna har ombetts mäta i sina egna källare och frågorna haglar mot länsstyrelsens sakkunnig på området, Sverker Sihlberg. Han förklarar hur man ska tänka kring inomhusklimatet i källaren för att göra den lämplig att inrymma till exempel potatis, frukt, syltburkar eller vinflaskor.
– Det beror på vad man ska ha källaren till. Ett medeltal för fukthalten är runt 75-95 procent, men det beror på läge, skuggningseffekter, tid på dygnet och annat.
Även om jordkällare används i olika syften ser grundkonstruktionen ofta hyfsat likadan ut, och består av ett tunnvalv i sten med ett förrum, en så kallad svale, som fungerar som en luftsluss med dubbla dörrar för att undvika direktkontakt med utomhusluften. Beroende på vad som funnits tillgängligt kan materialvalen till de bastanta murarna skilja sig åt. Här längs Roslagskusten har sand-sten och granit brutits flitigt genom historien, vilket också visar sig i traktens jordkällare som de allra flesta är från sent 1800-tal, innan kyl- och isskåp blev allmänt tillgängliga.
Grundprincipen för en välmående jordkällare är att varken vatten eller luft ska stå stilla i källaren. Ventileringen sker ofta genom inflöde av luft långt ner, i nederkant av ingången, och utflöde i bakdelen av källaren där man inte sällan har större inkastsluckor för frukt eller potatis.
– Men inte alla jordkällare som jag har sett har haft ventilering i dörren. Det är ju också en själslig fråga – 1700-talsdörrar är kanske inget man gärna sågar upp ventilationshål i. Men då kan man ta upp några hål i tröskeln, för ju lägre de sitter desto bättre, tipsar Sverker Sihlberg.
En som tar med sig just det tipset är Lasse Lindahl. Hans källare är från 1796.
– Den är i rätt eftersatt skick. Jag har just en gammal dörr som jag inte vill borra eller såga i, så det här med tröskeln var jättebra, säger han.
– Vi köpte gården för 20 år sedan och det har tagit flera år bara att få själva huset klart, men nu är det i stort sett färdigt så nu är det dags att ta sig an källaren. I dag står det bara lite dricka där, och fladdermössen gillar att vara där under vintern.
En av de största bovarna för en jordkällare är tjälskjutningen, som kan ställa till med rejäla problem. När ordentliga skyfall följs av minusgrader kan stillastående vatten sugas upp av murbruket, frysa och expandera, varpå stenarna i muren kan krypa ut och förstöra konstruktionen.
– Det kan ha katastrofala följder. Försök då att hitta källan. När det varit ett riktigt kraftigt slagregn, ta då på stövlarna och gå ut och titta. Blir det pölar som står still någonstans? Kan jag slänta av eller göra något för att leda undan vattnet? Eller om det är omöjligt, kan jag gräva ner ett så kallat stenöga, en uppsamlingsyta för vattnet, framför jordkällaren? säger Sverker Sihlberg.
Vad gäller hembygdsföreningens källare är finansieringen nu klar – Roslagens sparbank och Norrtälje kommun bidragit med 20 000 kronor vardera, och Riksantikvarieämbetet med 185 000 kronor. Därmed är det grönt ljus för renoveringsarbetet att dra igång, och på plats idag är även Teddy Holgersson och Sten Pettersson som ska genomföra jobbet. Taket ska helrenoveras, undertak och läkt ska bytas liksom trasiga tegelpannor. Man kommer också att putsa och justera murarna och se över dörrarna i svalen. Arbetet ska i möjligaste mån ske med traditionella metoder och lokalt valda material. När allt är klart ska källaren tas i bruk igen som frostfri vinterförvaringsplats för grönsaker, så som den tidigare har använts.
– Kanske kan vi också låta andra hyra in sig här framöver, säger Lena Svenonius.
