Stockholms stad ska bygga upp ett nätverk för att möta skarv- och sälproblematiken i skärgården. I förra veckan hölls den första av flera återkommande träffar.
– Intresset är stort och vi har fått mycket positiv respons, säger fiskekonsulenten Björn Söderberg.
Förra torsdagen hölls den första av en rad träffar kring frågor om skyddsjakt och samt förvaltningen av säl och skarv i Stockholms skärgård. Bakom satsningen står Stockholms stads idrottsförvaltning men fiskekonsulenterna Oliver Karlöf, Sverker Lovén och Björn Söderberg.
– Vi har sökt och fått beviljat medel från Jordbruksverket att bedriva nätverkande arbete kring samordning av förvaltning av säl och skarv för att skydda främst rovfisk, säger Björn Söderberg som fortsätter:
– Dessutom har vi sökt och fått beviljat viltskademedel från länsstyrelsen som kan användas till inköp av sälnät, sälskrämmor med mera.
Under det treåriga projektet ska jägare, förvaltare, ekologer, biologer och tjänstepersoner på de återkommande träffarna berätta om sina erfarenheter av skarv- och sälfrågorna. Syftet är att man med tiden ska bygga upp ett nätverk som kan användas för att skydda fisken där det behövs bäst.
– Tanken är att vi på fiskevården blir lite spindel i nätet vad gäller åtgärder för att skydda vår viktiga fiskresurs, fortsätter Björn Söderberg.
Det ska även finnas beredskap för att stötta de som arbetar ute på fältet såsom fiskevårdsföreningar, mark- och fiskevattenägare, jägare och kommuner. Förvaltningsplanen för skarv i länet blir central i det arbetet för att nå målen.
På det första nätverksmötet deltog bland andra representanter från kommuner, Jägareförbundet, mark- och vattenägare, Skärgårdsstiftelsen och Kustbevakningen.
Urban Törnqvist höll en föreläsning om skarvjakt (se även artikeln nedan) och säljägaren Anna-Carin Westling berättade om säljakt samt hur man på bästa sätt kan nyttja sälen som resurs.
När det gäller sälen hoppas fiskerikonsulenterna på åtgärder som skyddar lekande rovfisk som havsöring och gädda. Det kan till exempel vara sälskrämmor och sälnät samt att fokusera säljakten till fredade vikar och mynningsområden. Stockholms stad kan låna ut skrämmor och nät till särskilt utsatta områden.
Förvaltningen av skarv kräver reducering av bestånden och även här vill man fokusera på fiskens lekplatser samt vid stödutsättningar av fisk. Åtgärder, som skyddsjakt och oljering av ägg, ska också fortsätta vid skarvkolonierna.
Man vill också avsätta medel för att ersätta särskilda jaktinsatser vid platser som är centrala för fisken samt förse jaktlag med bioanpassad ammunition.
