Snart kommer en ny avhandling om skarvens betydelse för fiskbestånd. Forskaren anser att det fortfarande saknas tillräckligt med kvalificerad kunskap om skarvens påverkan på fisket men att den i vissa områden är en av fiskens värsta motståndare.
Resultaten i den nya doktorsavhandlingen visar bland annat att skarven generellt har en negativ effekt på fiskbestånd och att kontrollåtgärder, som exempelvis skyddsjakt, hjälper för att skydda fisken.
Extra sårbara arter, som skarven gärna äter, är enligt studien abborre och karpfisk.
Samtidigt lyfter avhandlingen fram att det behövs mer systematisk forskning som fokuserar på orsak och verkan när det gäller skarven och fiskbestånden.
Bakom avhandlingen som handlar om skarvens påverkan på fiskbestånd står Maria Ovegård från SLU, Institutionen för akvatiska resurser. Hon har studerat skarvens föda i några olika delar av landet, bland annat i Lövstabukten i Mönsterås, Karlskrona skärgård och sjön Roxen.
Maria Ovegård resonerar i sin avhandling om skarven och dess effekt på fisken. Det är ett omstritt område och som forskare vill hon gärna lyfta fram att det som kallas akvatiska system är komplexa och föränderliga och att skarvar lätt anpassar sig till nya födoresurser och kan byta föda om förhållandena ändras.
– Effekterna kan därför se olika ut på olika ställen. Därför behöver man diskutera och studera hur man ska kunna generalisera forskningsresultat mellan områden, säger Maria Ovegård och tillägger:
– För det är inte rimligt att man ska utföra dyra studier på varje enskilt område där det finns skarv.
Hon säger att det finns tillräckligt med studier om skarvar och hur mycket fisk de äter. Däremot är det brist på studier där man experimentellt – med test- och kontrollområden – testar effekterna av skarv i naturliga system.
– Den typen av studier kräver större ansträngning än studier där man bara mäter mängden fisk som skarven konsumerar.
Maria Ovegård säger att det har kommit fram en del ny kunskap om skarvars effekter på fisk de senaste åren men att forskningen inte går så snabbt framåt.
Nu kommer hon själv att bidra till den kunskapen i och med den doktorsavhandling som hon ska lägga fram den 17 mars i Fiskebäckskil på Sven Lovén centrum för marin infrastruktur. En brittisk forskare kommer att vara opponent till avhandlingen som heter The Interactions between Cormorants and Wild Fish Populations. Analythical Methods and Applications. Disputationen sänds även via videolänk till Ultuna.