Den 20 juli trädde EU:s nya förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön i kraft. Den nya planen ska långsiktigt fokusera på att nå målsättningarna i EU:s fiskeripolitik.
Den tidigare förvaltningsplanen från 2007 omfattade endast torskfisket i Östersjön. Nu ingår även sill/strömming och skarpsill i planen.
– Det handlar om att ta ett helhetsgrepp i och med att det är flera arter som samspelar med varandra, säger Malin Wilhelmsson, utredare på enheten för fiskereglering på Havs- och vattenmyndigheten (HaV). När fiskekvoterna fastställs för Östersjön i oktober varje år ska man från och med nu utgå ifrån de gränser som satts upp i planen för att varje bestånd ska uppnå maximal hållbar avkastning – det så kallade MSY-målet. Enligt den gemensamma fiskeripolitiken ska EU-länderna ha uppnått detta mål senast 2020.
– Den nya planen kommer bland annat att möjliggöra en mer anpassningsbar förvalting av bestånden i Östersjön utifrån biologiska förutsättningar, och eftersom planen är flerårig är själva tanken att den ska bidra till ett långsiktigt hållbart fiske, menar Malin Wilhelmsson.
Den nya planen kommer innebära vissa förändringar för yrkesfisket i Östersjön. Dels på grund av att nya arter omfattas, men också genom att den så kallade landningsskyldigheten som infördes 2015 i EU, nu i högre grad kan genomföras. Den innebär att alla fångster av kvoterade arter ska registreras, landas och räknas av kvoterna oavsett fiskens storlek.
– För att göra detta måste man vara mer selektiv i fisket, målet är att inte fånga undermålig fisk, säger Malin Wilhelmsson.
HaV har ett regeringsuppdrag att utveckla selektivt fiske för att uppfylla de krav på landningsskyldighet som började gälla den 1 januari 2015.
– Vi har gett SLU, Institutionen för akvatiska resurser, i uppdrag att samla in förslag från näringen på olika projekt för att främja selektivt fiske och minska oönskad fångst. När det gäller exempelvis det demersala fisket i Östersjön kan det handla om att utveckla storleksselektiviteten i garn- och trålfisket, säger Malin Wilhelmsson.
Hur ser det ut med måluppfyllnaden till 2020?
– Det går framåt, men inte för alla bestånd. Enligt Internationella havsforskningsrådet, ICES ser det bra ut för bestånden av både sill och skarpsill i Östersjön. Det ser sämre ut för torsken och främst då det västra beståndet. I detta sammanhang är det positivt att det finns en tydlig gemensam målsättning och att vi i EU lyckats enas om en flerårig plan för bestånden i Östersjön för att kunna uppnå målen på sikt, säger Malin Wilhelmsson.
