Under sommaren har SMHI gått över till ett nytt sätt att mäta vattenståndet. Det nya systemet har högre noggrannhet och är enklare om man vill jämföra djup och vattenstånd med höjder på land.
– Med ett enhetligt referenssystem blir det till exempel lättare att navigera säkert till sjöss och enklare att få en uppfattning om hur vattenståndets nivå under en storm förhåller sig till en kajkant eller en husgrund, säger Lisa Lind, chef för den oceanografiska prognos- och varningstjänsten.
För den vanlige användaren av till exempel sjökort kommer det nya systemet inte innebära någon större förändring.
– Den största skillnaden mellan det gamla sättet att mäta och det nya finns längs sydkusten och innebär en förändring på 14-15 centimeter, säger Lisa Lind.
Tidigare utryckte SMHI vattenståndet genom att räkna ut det relativa medelvattenståndet (RW), det vill säga hur mycket vattenytan avviker från ett teoretiskt medelvärde för just den platsen. Detta medelvärde förändras dock med tiden, och är dessutom olika på olika platser.
Genom att uttrycka aktuellt vattenstånd i det nya Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000) får man istället veta hur vattenytan förhåller sig till en fast punkt på land, som utgör nollnivån i referenssystemet. Den nollnivån förändras inte med tiden och är densamma överallt.
När vattenståndet anges i förhållande till samma referensnivå som djup i sjökort eller höjder på land blir det enklare att räkna ut hur mycket vatten man har under kölen eller om en brygga eller husgrund riskerar att översvämmas vid en kommande storm.
Sjöfartsverket inför nu löp-ande RH 2000 som referensnivå i svenska sjökort (där kallas den nya standarden för Baltic Sea Chart Datum 2000, BSCD 2000), och de flesta kommuner i landet använder RH 2000 för att ange bygghöjder i sina detaljplaner.
– Att byta referenssystem kan vara en ganska tidskrävande process, till exempel kommer det dröja några år innan alla sjökort är anpassade till den nya referensnivån, säger Lisa Lind.
Text: Jonas Hållén
