En helt ny studie visar att vraket utanför det som tidigare var hotell Bellevue på Dalarö är äldre och större än man tidigare trott. Skeppet sjönk över hundra år innan Dalarö befolkades och utgör ett viktigt senmedeltida fynd.
Strax utanför gamla hotell Bellevue, i en sluttning på 18 meters djup, vilar sedan flera hundra år tillbaka ett vrak. Sedan Bellevuevraket först upptäcktes på 60-talet har det utgjort lite av en gåta för forskarna. På den tiden gjordes inga direkta marinarkeologiska undersökningar. Det var först på 80- och 90-talet som sportdykare närmare undersökte vraket. De träprover som då togs gav inga säkra resultat på dess ålder, men insamlat material kring vraket tydde på att det kunde vara medeltida. Sedan dess har skeppets ursprung, storlek, typ och ålder till stora delar varit höljt i dunkel. Men nya fältstudier vid vraket gjorda mellan 2018-2020 har spridit nytt ljus kring vraket och dess historia.
– Bellevuevraket är den äldsta lämningen i hela området, sannolikt byggt kring sekelskiftet 1500. Det sjönk alltså långt innan Dalarö befolkades på 1600-talet. På 60-talet plockade man upp keramik från 1500-talet ur vraket. Men det var problematiskt att lita på eftersom fartyg under flera hundra år har tappat saker där. Jag tyckte vraket förtjänade en närmare undersökning, säger Niklas Eriksson, marinarkeolog vid Stockholms universitet, som undersökt många andra vrak, bland annat regalskeppet Riksäpplet och Dalarövraket Bodekull, som även de ligger utanför Dalarö.
Dykningarna visade att vrakets skrov liknar de medeltida fartyg som kallas holkar. Fartyget hade sannolikt ett halvdäck i aktern, det vill säga en upphöjning med ett extra däck. Inuti den tror man att det fanns en kabyss där mat lagades. I fören fanns sannolikt ett förkastell med ett manskapsutrymme. Plattformarna hade kreneleringar (skottöppningar) kring relingarna för att kunna fungera som krigsskepp.
– De största skeppen var kombinerade handels- och krigsfartyg på den tiden. Det fanns inte nationella flottor på samma sätt som i dag. Hansaförbundet som bedrev handel i Östersjön kunde uppbåda egen flotta med väpnade skepp om de ville. Det här var tiden innan man på allvar började bestycka skeppen med kanoner, striderna utkämpades framförallt med armborst, pilbågar och liknande vapen. Man använde då förkastellet som var en stor och hög plattorm. Höjdläget var av taktisk betydelse i striderna, berättar Niklas Eriksson.
Bellevuevraket är ett av de största och bäst bevarade vraken av typen holkar som hittats. Med sina 30 meter i längd kan det i storlek och tid jämföras med örlogsfartyget Gribshunden som sjönk utanför Blekinge i slutet av 1400-talet. Gribshunden tillhörde danske kungen Hans, sedermera även kung i Sverige. Men även om Bellevuevraket var lika stort och byggt i snabbväxande ek, det mest exklusiva träslaget man kunde använda, så är det svårt att identifiera vilket skepp det kan handla om.
– Jag tror inte det är realistiskt kunna veta exakt vilket fartyg det är. I det här fallet tror jag källmaterialet är för skralt. I synnerhet när jag tror att det är ett handelsfartyg som gått med last när det sjönk. Det ger inga avtryck i källorna till skillnad från Gribshunden som nämns i samtida krönikor.
Exakt vad som hände med skeppet när det sjönk är svårt att veta. En gissning kan vara att något inträffade när skeppet låg förtöjd i naturhamnen. Besättningen skulle därmed kunnat rädda lasten. Därefter har vraket med tiden glidit ut på djupare vatten. Att fartyg sjönk i hamnar var inte alls ovanligt på den tiden. Just vid Dalarö, som är en relativt skyddad plats, finns många lämningar av vrak utspridda.
Bellevueskeppet var en mäktig skapelse, men skulle inom några decennier förpassas till historien. Med nationalstaternas uppkomst skapades plötsligt möjligheter att bygga större skepp enbart för handel eller för krigsföring. Örlogsfartyget Mars som stod färdigt 1563 var exempelvis omkring 45 meter lång.
Historien om Bellevue är dock inte slut, fler undersökningar ska göras, men ett problem är att en hel del saker bärgades när vraket upptäcktes och är numera försvunna. Idag är det förbjudet att ta föremål från lämningar, men på den tiden kunde man göra det. Förstäven, som bidragit med viktig information om förkastellets konstruktion, hamnade bland annat utanför ett hus på Odinsvägen, men är idag försvunnen.
– Folk tog upp massor med saker och ställde upp dem i trädgården och annat. Om någon vet var den stäven finns idag vore det intressant att ta prover från den, säger Niklas Eriksson.
Fakta/Bellevuevraket
Årtal: Cirka år 1500
Längd: Cirka 30 meter
Material: Snabbväxande ek
Övrigt: Klinkbyggd med plattformar i fören och aktern.
