Att bryggor och annan exploatering av stränder skulle påverka fiskbestånden negativt är något som ofta uppges som skäl för att neka till exempel bryggbyggnationer i skärgården. Men enligt en ny vetenskaplig studie med 16 års mätdata finns det inget sådant samband.
– Man ska inte komma med miljöargument som är grundlösa, säger Sture Hansson, professor och författare till studien.
Under 16 års tid har forskare genomfört provfiske vid två olika områden i södra skärgården, dels i ett mycket högexploaterat område med kajanläggningar, enskilda bryggor, marinor och intensiv fartygs- och småbåtstrafik förekommer, och dels i ett referensområde med mycket lägre exploateringsgrad.
Av resultaten, som nu är publicerade i tidskriften “Estuarine, Coastal and Shelf Science”, drar forskarna slutsatsen att graden av exploatering i de olika områdena inte haft någon påverkan på fiskbestånden, framförallt gällande abborre.
– När vi jämför de här områdena hittar vi inga påtagliga skillnader i fiskfaunan. I referensområdet hittar vi mer årsungar, men det är inga skillnader när vi kommer upp i större storlekar, från ettåriga abborrar och uppåt, säger Sture Hansson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) på Stockholms universitet och författare till studien.
Samtidigt gjordes en mindre studie under fem års tid i ett annat måttligt exploaterat område. Där var fångsterna av årsungar av abborre mycket mindre än i det hårt exploaterade området. Fångsterna av ettåriga och större abborrar var däremot likartad den i de andra områdena.
Man har inte heller kunnat se några skillnader vad gäller skador eller sjukdomar hos fisken.
– Med 16 års data på fötterna så känner vi oss väldigt trygga i våra slutsatser, att strandexploatering generellt inte är ett starkt hot mot fisk och fiskbestånd. Jag önskar nu att myndigheterna tar till sig det här resultatet, säger Sture Hansson.
Att värna uppväxtmiljöer för fisk nämns ofta som skäl vid avslag av bygglov och dispenser för bryggbyggen i skärgården. Det tycker Sture Hansson är fel och han riktar skarp kritik mot myndigheterna.
– Det är inte så att vissa typer av miljöer, till exempel grunda och skyddade bottnar, är särskilt viktiga för fisken. Det är sällsynta miljöer som är viktiga att skydda. I exponerade ytterskärgårdar är grunda och skyddade områden sällsynta och kan behöva skyddas. I inner- och mellanskärgårdar är denna bottentyp ofta rikligt förekommande och behöver inget särskilt skydd. Där kan det vara hård- och sandbottnar som är sällsynta och skyddsvärda, säger Sture Hansson och fortsätter:
– Det kan vara legitimt att inte bygga bryggor av andra skäl, som till exempel att skydda det rörliga friluftslivet. Men man ska inte komma med miljöargument som saknar faktisk grund. Miljöfrågorna är allvarliga och viktiga och får inte missbrukas, då förlorar hela miljövårdsarbetet sin legitimitet. Och när det gäller bryggor är det allmänt känt, utom hos en del forskarkollegor och vissa tjänstemän hos myndigheter, att fiskar ofta ansamlas vid och alltså uppskattar sådana konstruktioner.
Karin Hultman, enhetschef för juridiskt verksamhetsstöd på Länsstyrelsen Stockholm, säger att det är väldigt sällan som man upphäver ett dispensbeslut för bryggor endast på grund av syftet att bevara goda livsvillkor:
– Det är vanligast att det helt enkelt saknas särskilda skäl för en dispens och där är det domstolarnas praxis som till störst del påverkar vår bedömning. Den vanligaste grunden för upphävande är att det saknas behov av en brygga eller att en ersättning eller tillbyggnad är för stor.
Vad innebär den här utredningen för er?
– Jag kan inte säga vad denna utredning kommer få för påverkan för praxis framöver, men jag tror inte det kommer påverka i så stor utsträckning utifrån att vi sällan bara landar i livsmiljöfrågorna i överprövningarna, säger Karin Hultman och fortsätter:
– Däremot så ingår det i den allmänna avvägningen att även väga in bland annat om en skyddsvärd livsmiljö kan påverkas negativt av till exempel en brygga och i så fall om intresset av att skydda denna miljön väger tyngre än det enskilda intresset av en dispens. Det är inget vi hittar på själva utan vi tittar bland annat på den kartläggning av livsmiljöer som finns på EU nivå (EUNIS) och på andra utredningar om påverkan på dessa livsmiljöer.
Men även om det inte är avgörande skäl – om det nu finns belägg att strandexploatering inte är ett hot mot fisken, vad gör det för förtroendet för myndigheterna om man ändå hävdar det i avslagen?
– Frågan är väl snarare när nya rön får ett sådant genomslag att tidigare erfarenheter får stryka på foten, det är jag nog inte rätt person att svara på men sannolikt krävs det mer än en utredning. Jag tror tvärtom att vårt förtroende skulle påverkas om vi gjorde ett större rättsligt omtag utan att den här rapporten fått ett väsentligt genomslag inom miljöbedömningar.
