I måndags lämnade det norska statliga bolaget Statkraft in en tillståndsansökan till regeringen för att etablera en havsbaserad vindkraftspark 55 kilometer öster om Sandhamn.
Vindkraftsparken, kallad Baltic Offshore Delta North, ska omfatta upp till 105 bottenfasta vindkraftverk på ett cirka 377 kvadratmeter stort område och ska enligt Statkraft kunna producera el motsvarande 40 procent av den nuvarande elförbrukningen i Stockholms län.
Tidigare har Skärgården skrivit om vindkraftsparken Baltic Offshore Delta, som planerades av Njordr Offshore Wind i samma område. Njordr Offshore Winds områden bestående av tio projekt längs kusten köptes upp för cirka ett år sedan av Statkraft. Projektet var från början tänkt att innehålla 253 vindturbiner med en höjd på upp till 330 meter, på ett 1 000 kvadratmeter stort område. Som en del i utvecklandet av projektet har det nu delats upp i två delar, där det i denna första, grundare norra del ska byggas bottenfasta vindkraftverk.
– Att vi gjorde den här justeringen är för att göra det lite bättre för sjöfarten med en öppen korridor. Plus att det är en naturlig uppdelning av projektet baserat på dess djupförhållanden, säger Måns Håkansson, projektledare.
I den södra, djupare delen blir det flytande turbiner.
– Den teknologin är inte riktigt lika mogen ännu och är fortfarande dyrare att bygga. Vi prioriterar de här bottenfasta projekten i första hand, men det är vår ambition att skicka in en ansökan även för den södra delen under nästa år.
Att Njordr sålde projekten var planerat från början.
– Njordr Offshore Wind var ett litet bolag. Det hade en fantastisk kompetens för att utveckla och ta fram sådana här projekt, men inte de finansiella resurserna att ta det vidare. Man sökte en finansiär helt enkelt, och Statkraft är ett tryggt, statligt bolag med tyngd i, säger Måns Håkansson som själv arbetat med projektet även i Njordrs regi.
Parken är belägen i ett område som svenska myndigheter har identifierat som lämpligt för havsbaserad vindkraft. Den ska enligt ansökan inte vara synlig från fastlandet eller den inre skärgården, och endast synas något mer från ytterskärgårdens yttersta öar, som Svenska Högarna.
– För mig är det en central fråga. Skärgården är det finaste vi har; jag är själv uppvuxen i Vaxholm och spenderar jättemycket tid i skärgården. Jag är väldigt mån om att bevara den. Det här tycker jag är ett väldigt bra sätt att lösa Stockholms framtida elförsörjning utan att förstöra upplevelsen ute i skärgården, säger Måns Håkansson.
Förutom vindkraftparken tittar Statkraft också på möjligheten att bygga en vätgasanläggning i anslutning, där man ska kunna producera vätgas och ammoniak av överskottselen de dagar det blåser bra, som man sedan kan använda för att skapa el genom att driva gasturbiner när det inte blåser. En betydande del av vätgasen eller ammoniaken väntas kunna användas som bränsle i framtida industri och transportsektor.
– Den ska kunna fungera som en utjämnare av den högst variabla vindproduktion som man annars får, så att vi kan garantera att vi istället för att ligga mellan noll och maximal effekt ligger kanske mellan 20 och 80 procent av vad parken kan producera hela tiden. Detta gör dels att vi inte behöver riktigt lika mycket nätkapacitet, men ger också en större grad av planerbarhet i systemet.
Enligt Måns Håkansson är flera kustkommuner intresserade av att husera en sådan anläggning, som skulle ta runt 25-35 hektar i anspråk.
– Det har varit odelat positivt när vi kommit och pratat. Det blir en anläggning som skapar arbetstillfällen och även möjlighet att få tillgång till vätgas eller andra typer av elektrobränslen, elinfrastruktur och laddplatser och annat som kan bli väldigt gynnsamt för en kommun. Vi har identifierat fastigheter, till exempel uppåt Kapellskär eller ner mot Nynäshamn, där man skulle kunna göra det utan att det stör naturvärden.
Vad säger Försvarsmakten?
– De är inte odelat positiva. Men vi vill hitta lösningar som gör att vi kan dra nytta av varandra, och kompensera dem för det vi möjligen försämrar i deras verksamhet.
Vilka blir era största utmaningar?
– Att få tillstånd förstås, till att börja med. Och nätanslutning, där det dels handlar om att finna en lämplig dragning in till land och dels om att få tillgång till nätkapacitet i anslutningspunkten. Sedan är lönsamheten en svår fråga idag. Elpriserna är ganska låga och kostnaderna på allt har gått upp, även till komponenter i den här branschen. Det är besvärande att man sliter med att få till finansieringen av energianläggningar i en tid där vi behöver fördubbla vår energiproduktion på kort tid. Men vi tror på det här projektet och eftersom det kommer ta några år hoppas vi att det kommer finnas lösningar på plats, till exempel ett ansvarsfördelningssystem eller något annat typ av stöd, som det finns i andra länder.
Delta North är bara en del av en global satsning för Statkraft, som fram till 2040 vill utveckla 6-8 GW havsbaserad vindkraft i Nordeuropa. Planen är att Delta North ska stå färdigbyggd år 2033.
Foto Petra Une
Tänkt vy från Svenska Högarna. Foto: Göran Thulin
