KRÖNIKA. Efter 400 år lämnade mina förfäder sin hemö i ytterskärgården och flyttade iland till Blidö. Året var 1906 och anledningen var att deras fiske efter säl och strömming inte längre lönade sig. Dessutom skulle barnen börja i skolan och någon sådan fanns inte på hemön.
Det är drygt ett sekel sedan men trenden har fortsatt och pågår alltjämt: den åretruntboende befolkningen överger skärgårdsbygderna.
Av landets drygt 221 800 öar är omkring 1 000 bebodda året om och de flesta av dem ligger i Stockholms län. På många av öarna, särskilt de mindre, fortsätter kräftgången och de fastboende blir allt färre och äldre. Enligt Anders Källgård, författaren till praktverket Sveriges öar, förlorade 50 öar hela sin fasta befolkning under loppet av en sjuårsperiod i början av 2000-talet.
Det finns inget enkelt svar på varför öarna överges men vi vet att vissa faktorer är avgörande. Utan arbete, bostad, fungerande kommunikationer och grundläggande samhällsservice blir det omöjligt för människor att få ihop det egna livspusslet.
Samtidigt är det som Nordiska skärgårdssamarbetets Annastina Sarlin säger i artikeln här intill: skärgården har utvecklats till det bättre. På många öar är det i dag möjligt att arbeta på distans. Elektricitet och bra VA-lösningar finns på de flesta platser och kommunikationerna har förbättrats.
Ändå fortsätter avfolkningen av öarna men det finns lyckligtvis undantag.
På mittuppslaget i dagens tidning berättar vi om den pionjäranda som råder på Ingmarsö. Där har rederinäringen fått ett rejält uppsving vilket lockar människor att söka sig dit. Där finns också en utlokaliserad telefonväxel som skapat nya arbetstillfällen. Förskolan, som legat i malpåse i flera år, öppnar till hösten och infrastrukturen fungerar allt bättre. Det som ändå tycks vara avgörande för Ingmarsös uppsving är samarbetet mellan öns alla boende och att Österåkers kommun har en lyhörd och välvilligt inställd ledning.
I dagarna genomför Nordiska skärgårdssamarbetet en undersökning bland åretruntboende på öar utan fast landförbindelse i Sverige, Åland och Åbolands skärgårdar. Syftet är att få bättre kännedom om de mekanismer som får människor att överge sina hemöar. Meningen är också att undersökningen ska resultera i en slags verktygslåda för beslutsfattare. Den ska ge dem en hint om vilka brister som finns inom det egna området men också tipsa om hur andra framgångsrikt löst likartade problem.
Uppenbart är att våra kommuner har mycket att lära av varandra, inte minst i skolfrågan. För medan vissa nyöppnar sina skolor lägger andra ner sina. Se till att fylla i den där enkäten om just du får den i brevlådan. Det kan göra skillnad.
