KRÖNIKA. I dagens nummer av tidningen Skärgården speglar många av de frågor som sedan länge är heta för öarnas fasta befolkning, fritidsboende och besökare. På debattsidan ondgör sig en läsare över strandskyddslagen och länsstyrelsen som ju är den myndighet som gång efter annan kritiserats för hur dessa frågor handläggs.
Så sent som i går sade en bekant till mig ”nu fattar jag vad du menar med att strandskyddet är galet”. Personen i fråga är, som de flesta av oss, naturälskare och angelägen om att jungfrulig mark ska värnas. Det som nu fått henne att se saken i ett nytt ljus är att hon och hennes sambo haft närkontakt med berörda myndigheter i ett bygglovsärende. Det unga paret vill flytta ut och bygga en permanentbostad på en av skärgårdens öar. Deras önskan är att få uppföra ett hus mitt på ön, i en glänta omgiven av tät skog. Med vändande post kom besked om avslag. Den otillgängliga marken får inte röras eftersom det skulle inkräkta på det rörliga friluftslivet.
– Jag fattar ingenting, säger hon. Det finns ju inte en människa som kan, eller vill, gå bland de där buskarna.
Jag som är mer luttrad har för länge sedan slutat leta efter logik, rim och reson när det gäller strandskyddsärenden och bygglovsfrågor. Besluten tar inte avstamp i sådana bevekelsegrunder. Utan i dunkla ideal och idéer som bara kan frodas i den skyddande verkstad som vissa av maktens korridorer utgör. Det finns chefspersoner på länsstyrelsen och ledamöter i riksdagen som på fullt allvar menar att hela skärgården är sönderexploaterad. Att det löper höga staket kors och tvärs över kobbarna som hindrar hederligt folk från att ta sig fram. Att i det närmaste varenda strand i övärlden är exploaterad. Gemensamt har de förstås att de aldrig besökt den värld som öborna lever i utan istället skapat sig en alternativ verklighet som bättre passar deras syften.
Ett annat kärt ämne i tidningen är den evinnerliga skarvdebatten och även i dagens nummer berör vi det explosiva ämnet. Nu ifrågasätter två forskare tidigare rön.
Skolfrågan hör också till de mest angelägna ämnena i skärgården. På många ställen har de små ö-skolorna stängts eller lagts i malpåse. Dagsaktuell är situationen i Norrtälje kommun där den politiska ledningen bommat igen ett antal landsbygdsskolor och till hösten ska fler upp på slaktbänken. Orsaken, enligt dessa politiker, är att undervisningens kvalité inte kan garanteras på småskolorna eftersom det är svårt att få behöriga lärare till tjänsterna. Det är ett riksbekant problem som fler glesbygdskommuner brottas med men långtifrån alla har valt en så definitiv lösning som Norrtäljes gjort. Istället för att lägga ner skolorna vill Moderaterna i Norrtälje göra tvärtom och öppna nya på landsbygden. Mer om det kan du läsa om på sidan 21 och hur det går med förslaget, och alla andra spännande skärgårdsfrågor får du läsa om i ett kommande nummer.
