I förrförra veckan invigdes Oaxenfärjan som en av de första enskilda och eldrivna bilfärjorna i södra Stockholms län.
– Det här betyder mycket för Oaxen. Det är bara början på ett långsiktigt miljöarbete, säger Lena Karlsson från Oaxen Samfällighetsförening.
En solig måndagsförmiddag, över sundet mellan Oaxen och Mörkö, glider vägfärjan nästintill ljudlöst. Ombord finns passagerare bestående av Oaxen Samfällighetsförening, politiker, kommuntjänstemän och representanter från Trafikverket. Invigningens ceremoni har bestått av bandklippning, tal och tilltugg. På en höjd står boende på Oaxen med utsikt över den gula färjans färd mot ön.
– Ceremonin har varit trevlig, den har gått precis som vi tänkt oss. En mindre grupp från föreningens styrelse åkte med färjan till Mörkösidan för att hämta gästerna, berättar Lena Karlsson.
Hon fortsätter:
– Boel Godner och vår ordförande Bengt Astrén höll tal och tillsammans klippte de bandet!
Kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, Boel Godner (S), utmärkte den eldrivna båten för det minskade bullret.
– Färjan är mycket tystare nu. Att den är elektrifierad betyder att Oaxen är en del av klimatomställningen som Södertälje kommun gör, säger Boel Godner.
Vad betyder färjan för kommunen?
– Den är otroligt viktig för att uppehålla en levande skärgård i Södertälje. Man ska kunna bo i skärgården och smidigt ta sig in till fastlandet.
Föreningen ansökte om ett bidrag på 2,2 miljoner kronor hos Trafikverket. 80 procent av kostnaden står myndighet för och resten bekostar Oaxens samhälle.
– Via öbornas årskort för färjan och avgiftsbelagda turer från övriga besökare, har vi finansierat en andel, förklarar Lena Karlsson.
Under de tio dagar som färjan byggdes om fick öbornas bilar vara kvar på Mörkö. Persontrafiken sköttes med mindre båtar.
– När färjan kom från varvet så var den åter i trafik med dieseldrift. Installationen av eldriften slutfördes på Oaxen samtidigt som färjan användes.
– Successivt kopplades elen in och sedan kunde färjan åka på sina nya batterier, förklarar Per-Arne, medlem i bygdegårdsföreningen.
Oaxenfärjan skulle invigas redan i våras, var det tänkt. Men som med allt annat i landet fick planerna ställas in på grund av coronapandemin.
– Men vi har kört den hela våren och sommaren som en slags förberedelse för invigningen idag.
– Därför jag kan garantera att den går tyst, är effektiv och billig i drift. Vi har inte haft några problem med den, säger Lena Karlsson.
Är den snabbare?
– Nej, den går nog lika fort eller lika sakta…
Färjans yttre är oförändrat men maskinen drivs till 100 procent av el. Samtidigt har man valt att behålla dieselmotorerna ifall det skulle behövas.
Själva uppladdningen av batterierna görs under natten och några gånger på dagen.
– Vi laddar den 45 minuter på förmiddagen, sen vid lunch och en gång på kvällen. Det räcker länge om vi inte tar extra turer eller använder värmefläktar, förklarar vägfärjans skeppare Susanne Eriksson.
Susanne kör fem dagar i månaden och ansvarar för verksamheten runt färjedriften.
– Färjan är en mycket trevligare arbetsmiljö nu när den går på el. Tidigare bullrade dieselmaskinerna högt och släppte ut avgaser som slog ner från styrhyttens tak.
Är hanteringen av vägfärjans nya driftsystem annorlunda från den tidigare?
– Det finns en uppsjö av larm som kan uppkomma eftersom mycket nu är datastyrt. Man får vara lite mer alert men det är sällan de kommer. Vi har noggranna rutiner för att hantera det.
Nils-Olov Lindberg, utredare för enskilda vägar på Trafikverket, har följt projektet sedan det startade, tre år tillbaka.
– När föreningen sökte bidrag för elektrifieringen var det inte så svårt för oss att bevilja det. Det ligger i linje med Trafikverkets miljöomställning, säger Nils-Olov Lindberg.
Han framhåller vikten av att värna om landsbygdens miljö. Även Högmarsö håller på att se över möjligheten för eldrift av sin vägfärja.
– Oaxens färja är den enda i sitt slag bland enskilda transporter i Stockholms län, som använder batteridriven teknik utan landkabel, säger Nils-Olov Lindberg och förklarar vidare:
– Andra vägfärjor håller på att utredas och utvecklas för en elektrisk omställning likt Oaxens.
Hur kommer vägfärjans batterier att klara sig på vintern?
– Vi har inte kunnat prova det än. Får se hur det kommer att gå. Kanske lär dieselmotorn behöva användas ibland för att värma upp skrovet eller få bort isbildningar. Då kommer batterierna knappast att hjälpa till.
Oaxenborna får hoppas att batterierna inte förfryser på vägen hem till ön.
Flaggvimplarna som hänger i styrhytten rycker i vinden. Färjan ligger stilla vid Oaxens hamnläge. Minglet bland öbor och inbjudna gäster är i full gång.
Hur har engagemanget varit bland oaxenborna?
– Det har varit stort! När man såg hur många öbor som stod på piren för att se vägfärjan på sjön kändes det positivt, säger Lena Karlsson.
Turerna för allmänheten har varit inställda under invigningen men klockan ett drar de igång igen. Föreningens ordförande Bengt Astrén kallar på gästerna som ska ta vägfärjan till Mörkösidan. En av färjans skeppare Keno Evren Arkan går avslappnat uppför trapporna som leder till styrhytten. Landbryggan fälls upp och utan bullrande förvarning glider färjan ut på vattnet.
