30 september slutade linfärjan gå på Kastelletleden och nu ska fästet tas bort i samband med renoveringen av Vaxholms kajer. Enligt kommunen finns inga intressenter för att driva en linfärja på lång sikt, medan Antrophia rederi som kört färjan de senaste åren undrar varför den plockas bort. Samtidigt ligger rederiet i tvist med kommunen om studsavgifter.
Linfärjan som trafikerat leden har avvecklats under hösten enligt ett beslut i Vaxholms kommunfullmäktige december 2021. Skäl till beslutet är att kajerna renoveras samt att inga privata rederier uttalat något intresse av att köra en linfärja på lång sikt.
Robert Bergstedt, vd för Antrophia rederi som kört linfärjan fram till 30 september, kör nu med en annan båt under tiden kajerna renoveras. Linfärjan tog 130 passagerare, båten Korsön tar 98.
– Vi har inget avtal med kommunen längre. Vi har kört privat i två år och kör med Korsön tills de bestämmer sig. Kommunen vill att vi ska investera i en båt men det vill inte jag förrän vi är överens om studsavgifter.
Antrophia har en pågående tvist med kommunen om studsavgifter, som enligt Robert Bergstedt inte är lagligt att ta ut om det dessutom tas ut en kajavgift.
– De kan inte ta betalt två gånger för samma sak. Det är som att hyra en p-plats och sen betala varje gång du parkerar. Det går att göra så men då måste man göra en tillfällig lagändring. De har inte tagit fram något sådant. Tvisten har inte prövats rättsligt än. Men det är synd att gå så långt om man ska ha samarbete. Vi kommer inte betala studsavgiften.
Marie Wiklund, kommunchef i Vaxholm, menar att Antrophia fått en taxa – 170 000 kronor – för 2022 som väger samman studsavgift och kajavgift och en annan taxa – 60 000 – för 2023 då linfärjan egentligen skulle avvecklats redan 2022 men kajrenoveringen blivit försenad. I kommunfullmäktiges beslut framgår också att studsavgiften tidigare legat på 56 kronor per anlöp vilket tidigare motsvarade 260 000 kronor per år.
– Det är inte den ordinarie fullmäktigetaxan som tagits ut varken för 2022 eller 2023. 2023 är reglerad och betald av Antrophia. Den avser att ligga vid kaj och köra verksamheten, säger hon.
Är avgiften framräknad utifrån antal förväntade anlöp?
– Nej. Vi har en pågående diskussion om det här med Antrophia och den tar vi inte via media.
Soldriven resa till Kastellet
En solcellsdriven personfärja kan bli verklighet på Kastelletleden om företaget Navigens får igenom sitt projekt.
Navigens har lämnat in en ansökan till Trafikverket om ett FoI-projekt (forskning och innovation): en studie och utveckling av en solcellsdriven persontransportfärja på Kastelletleden. Det övergripande syftet är att lösa persontransporterna mellan Kastellet och Vaxholm, skriver företaget i ansökan där de äskar om 1,5 miljon från verket av den totala budgeten på 3,2 miljoner. De vill skala upp sin eldrivna katamaran vid namn POL Lux som tar tolv passagerare till en färja för omkring 50 passagerare och att den nya båten ska vara i drift 2025.
Robert Bergstedt är skeptisk till projektet och konstaterar att en båt för 12 passagerare är alldeles för lite.
– Han vill konkurrera med oss. Det är en fritidsbåt han byggt om. Han tycker att jag ska köpa hans båt eller också ska han börja konkurrera med mig.
Marie Wiklund har inte läst ansökan från Navigens personligen.
– För kommunens del ser vi gärna att det finns en koppling till Kastellet men hur och vem finns inget beslut om från kommunens sida.
Robert Bergstedt menar att linfärjan som är anpassad för just Kastelletleden borde kunna sättas in igen och att annat är slöseri med skattepengar:
– Varför har man tagit bort linfärjan? Den gick ju på landström och drog väldigt lite energi, bara någon kilowatt. Går inte att få renare än så. Mycket miljövänligare än solcellsdrivet.
Varför har en så pass ny linfärja avetablerats?
– Avvecklingen gjordes av flera skäl. Kajrenoveringen innebär att kajkanten kommer att breddas. Det innebär att om linfärjefästena skulle vara kvar så skulle det bli som en kil in i den nya kajen. En stor inverkan på kajens utformning. Entreprenör lyfte fram att det är kostsamt att köra färjan som linfärja – till exempel slitage på vajrar och vajerfästen och där en frigående färja lyftes fram som mer ekonomisk då den kan användas på annat sätt utanför säsongen. Det fanns helt enkelt inte en långsiktighet i denna lösning, säger Marie Wiklund.
