Vi följer med ut till skarvön Skraken sydväst om Dalarö skans och oljérar skarvägg. Äggen doppas i blåfärgad rapsolja som täpper till porerna och kväver embryot. Det är en metod som effektivt minskar antalet skarvar. Enligt länsstyrelsen ska antalet skarvar halveras fram till 2030.
Skarven väcker starka känslor. Hur den ska hanteras är en omtvistad fråga. Vad som är rätt ur fiskefrämjarnas perspektiv skiljer sig avsevärt från vad som är rätt ur ornitologernas. Därför är det svårt att ge en objektiv bild av skarvsituationen. Enligt länsstyrelsens förvaltningsplan för skarv tillåts nu skyddsjakt på skarv. Vi ska följa med Åke Thudén och oljéra skarvägg på ön Skraken utanför Dalarö skans. Han är en drivande kraft mot skarv i Stockholms skärgård. Oljéring är en form av skyddsjakt som har visat sig vara effektiv. Skarven kvävs så att säga i sin linda.
Från bryggan i Morarna på Gålö kliver vi ombord på motorbåten som Stockholms stads fiskekonsulenter använder. Den pensionerade fiskekonsulenten Gunnar Berglund sitter till rors och styr ut mot Dalarö skans. Med ombord finns även tre volontärer med stort fiskeintresse och en praktikant. Sydväst om Dalarö skans ligger ön Skraken som skarvarna har koloniserat.
Åke Thudén har inhandlat rapsolja i dunkar. Det har varit svårt att hitta en färg som går att blanda med oljan och som fäster på äggen.
– Jag har letat på nätet och hittade Pariserblått, som är en miljövänlig färg. Det var problem med den förra färgen, som inte satt kvar på äggen men nu hoppas jag att den här färgen har fastnat, säger han. Oljéringen måste göras snabbt, på en halvtimme, för att de ruvande skarvarna ska störas så lite som möjligt. Vi närmar oss ön. De döda träden med skarvbon avtecknar sig tydligt mot den gråvita himlen. De blåskimrande skarvarna lyfter från träden och flyger i väg med ett skrockande läte men de är inte aggressiva och ettriga som tärnor eller bajsar på en, som måsar. Landskapet är vitgrått av skarvträck men på marken spirar gräs och en och annan ört. När oljérarna var ute på Skraken för fyra dagar sedan oljérades 1 090 ägg. Äggläggningen var nästan en månad senare än normalt i år. I vanliga fall sker oljéringskompletteringen inom 20 dagar men ön Skraken är ett fågelskyddsområde och specialtillståndet gick ut den 10 maj. Att oljéra innebär att äggen doppas i rapsolja, som täpper till äggets porer och skarvembryot kvävs. Oljan är blåfärgad för att man ska kunna skilja doppade från odoppade ägg. Det verkar inte som att skavarna märker av att deras ägg har blivit blå.
En fiskaktig ammoniaklukt vilar över ön. Jämfört med hur det kan lukta när man hamnar i lä om en skarvö när ungarna har kläckts är lukten förvånansvärt mild. Vi lägger till och kliver iland. Skarvarna som är kvar på ön försvarar inte sina bon utan lyfter lugnt och nästan ljudlöst men små stänk av fågelbajs singlar ner genom luften. Jackan blir prickig. Det svider lite i ansiktet och läpparna smakar salt.
– Det finns stövlar, regnbyxor och engångshandskar, säger Björn Söderberg.
– Ta en dunk och fyll olja i hinken och så måste hela ägget doppas, det är viktigt, instruerar Åke Thudén.
– Färgen sitter kvar, jättebra på dem vi oljérade tidigare! säger Gunnar Berglund.
Vi går upp mot mitten av ön och så är de i gång och tar de vita nylagda äggen som ligger bredvid de blå och lägger ner i hinkarna med blå rapsolja. De använder grilltänger för att hålla äggen som doppas. De nydoppade äggen är skimrande mörkblå och de ägg som oljérades i fredags är lite mer turkosa och matta. Oljérarna ropar hur många vita ägg de doppar från varje bo.
– Ett!
– Två!
– Ett!
Gunnar Berglund håller i blocket och drar ett streck för varje nylagt ägg som oljérats.
Det är en surrealistisk syn med de två decimeter- till meterhöga silvergrå skarvbona av kvistar, som konstfärdigt flätats ihop och omsorgsfullt fodrats med blåstång, gräs och björkris med ljusgröna musöron närmast äggen. Bona byggs på höjden. Äggen är stora som hönsägg men spetsigare. Mitt på ön ligger bona tätt med bara några decimeters mellanrum, stadiga pelare av kvistar som strävar uppåt. Många bon finns i träden. Åke Thudén berättar att de bygger på sina bon år från år och att de skarvar som anländer först tar de högst belägna bona i träden. Han kan mycket om fåglar och natur men hans agg mot skarvarna oresonlig.
– De är en invasiv art och hör inte hemma här, säger han.
– Den här metoden är inte ens abort, det är som dagenefterpiller, säger fiskekonsulenten Björn Söderberg.
Länsstyrelsen har i sin förvaltningsplan beslutat att skarvbeståndet ska halveras fram till år 2030. 5 000- 6 000 bon ska ner till 3 000. De siktar mot att 90 procent av äggen på Skraken ska doppas. Förhoppningen är att skarvarna ruvar vidare på sina 3-5 blå ägg och inte lägger nya och att den minimerade skarvkolonin kommer tillbaka till ön och kan kontrolleras genom fortsatt oljéring kommande vårar.
Hade Åke Thudén fått bestämma hade man kastade äggen i marken istället.
– Maceration är den effektivaste metoden och så skulle man kunna använda brandförsvarets vattenkanoner och spruta ner bona i de höga träden, tycker han.
Men det håller inte fiskekonsulenterna med om. Risken finns att skarvarna lägger nya ägg eller flyttar vidare och koloniserar en annan ö då. Att varje skarv äter mycket fisk, runt ett halvt kilo om dagen, och att den i för stora mängder stör balansen i det redan instabila Östersjön. Framför allt i de kustnära vattnen, är alla ombord dock överens om.
Skarvarna som är flyttfåglar kom hit i mitten av mars och äggen ruvar de runt en månad. Äggen i de bon som byggts i träden lämnar oljérarna orörda.
Den pensionerade fiskekonsulenten Gunnar Berglund såg skarven komma 1994 och hur snabbt de förökade sig, hur fisket blev allt magrare samtidigt som algblomningen blev rikligare och spiggstimmen större.
– Att hålla efter skarven är den viktigaste fiskevården, menar han. Enligt honom är det även skarven som ligger bakom det minskade ejderbeståndet i skärgården.
Så kommer länsstyrelsens fiskekonsulent Niklas Sjöberg farande. Han har skrivit stora delar av länsstyrelsens skarvförvaltningsplan.
– Det här är den metod som man kan se uppfyller målen i förvaltningsplanen bäst. Jakt är inte lika effektivt. Uppe vid Ryssmasterna gjorde man det förra året för andra året i rad, säger han.
Efter förra årets oljéring vid Ryssmasterna var det andra i land och hade sönder bona. Därför är det svårt att veta vad oljéringen där resulterade i. Åke Thudén ska under eftermiddagen åka till en annan ö i länet för att där fortsätta arbetet. Efter en halvtimme är de flesta äggen på marknivå oljérade. När vi börjar gå ner mot båten kommer först skarvarna med bon i träden tillbaka och sen skarvarna med pariserblå ägg i sina reden. Allt som allt oljérades 1 444 stycken.
Vid lunchtid får Åke Thudén reda på att eftermiddagens oljering ställs in eftersom man har sett berguv vid öarna.
