Två gånger tidigare har utredningen om gårdsförsäljning av alkohol resulterat i ett nej. Nu är frågan aktuell igen – i december läggs en ny utredning på regeringens bord. För många småskaliga producenter skulle det betyda mycket.
– Det skulle stimulera turism, dra till sig folk till landsbygden och generera arbete vilket alla skulle tjäna på, säger Pelle Brolin på Bredalens gårdsmusteri på Ingarö.
Vid det här laget i november har de flesta träd tappat både löv och frukt, men på några av Pelle och Siv Brolins cirka 300 äppelträd lyser fortfarande mörkröda klot vackert mot den grå himlen. Det är Ingrid Marie, ett vinteräpple med mjukt gräddvitt fruktkött och sötsyrlig smak. På ett annat träd hänger Sivan, ett rosaskimrande äpple med en unik historia:
– Det är döpt efter min fru! Det var en kärnsådd som växte här nere vid Enkärret, där någon hade slängt ett äppelskrutt i ett dike. Jag ympade på kvistar på en grundstam och nu är det första året som Sivan ger frukt, berättar Pelle Brolin.
Bredalens gårdsmusteri startade sin verksamhet för nära tio år sedan. Produktionen är småskalig; vanligtvis tillverkar Pelle och Siv Brolin inte mer än runt 700 liter must och 300 liter cider varje år, helt på sin egen frukt. Men kvaliteten är desto högre – 2018 blev Bredalens Cloudy Gold utsedd till Sveriges bästa hantverkscider.
För tillfället står cidern på jäsning i en stor tank inne i musteriet. Just nu ligger alkoholhalten på blygsamma tre procent, men om ytterligare någon vecka ska den tappas upp på flaska och nå upp till sex innan den är klar.
– Vi har ganska mycket engelska cideräpplen i den här, som tillför lite bitterhet. Annars blir det för platt smak. Men det är inte så mycket syra i dem, så vi får se hur den jäser upp, säger Pelle Brolin.
I år har gården fått tillskott med en café- och matserveringsdel med några enkla rätter på menyn och plats för ett tiotal gäster. Inte heller det är någon storskalig verksamhet – totalt har fjorton sällskap kommit hit sedan i somras. Tillstånd finns för att hålla provningar och sälja de alkoholhaltiga dryckerna, där även ett bubblande vin gjort på egna Sauvignon Blancdruvor ingår, för förtäring på plats. Men när besökare frågar om de får köpa med sig en flaska hem blir det nej.
– Alla frågar, säger Siv Brolin.
Under en period sålde man ett mindre parti Bredalens cider via Systembolaget. Men när det började krävas streckkod på flaskorna och därefter att de skulle skickas med frakt till centrallagret i Örebro blev det helt enkelt inte lönsamt längre.
– Till en början kunde vi åka runt själva till de tre närmaste bolagen här på Värmdö med tolv, femton flaskor. Men när kostnad för frakt skulle läggas på, och sedan Systembolagets påslag, blev det inte rimligt. Folk skulle undra varför de skulle betala 300 kronor för en liten flaska cider, och samtidigt skulle vi knappt få någonting, säger Pelle Brolin.
Frågan om det borde bli tillåtet för svenska bryggerier, vingårdar och destillerier att få sälja alkohol för att ta med sig är inte ny och riksdagens partier är oense. I två tidigare utredningar har det konstaterats att gårdsförsäljning EU-rättsligt inte är förenligt med Systembolagets detaljhandelsmonopol och därför inte bör tillåtas. Skulle monopolet falla, menar kritikerna, skulle alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskadorna i samhället öka.
I samband med januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har frågan blivit åter aktuell och för ett år sedan tillsattes en tredje utredning. Den 7 december ska den presenteras för regeringen och nu tyder en del på att slutsatsen kan bli en annan denna gång:
“Det är bra att den statliga utredningen inom några veckor kommer att föreslå att gårdsförsäljning ska tillåtas. (…) Den statliga utredaren Elisabeth Nilsson ska inom kort överlämna sin utredning om gårdsförsäljning till regeringen. Hon har hittat en lösning som inte hotar Systembolagets fortlevnad eller folkhälsan”, skriver Johan Håkansson, vd för Ängöl och styrelseledamot i föreningen Sveriges oberoende småbryggerier som deltagit som expert i utredningen, i en debattartikel i Dagens Nyheter (8/11).
Att vi får ha ett monopol i Sverige när det kommer till alkohol förutsätter att handeln är konsekvent och att andra EU-länder inte diskrimineras genom att inhemska varor främjas. De tidigare utredningarna har dock inte hittat någon lösning som tillgodoser det. Men efter att det finländska systemet för gårdsförsäljning utvidgades 2018 till att tillåta bryggerier att sälja öl med upp till tolv procents alkoholhalt direkt till kunder, vill man nu utreda frågan igen.
“För att förslaget inte ska krocka med vårt EU-medlemskap krävs att unionens övriga 26 medlemsstater inte diskrimineras. Förslaget som den statliga utredaren ska lägga fram innebär att dryckestillverkare ska få bedriva gårdsförsäljning bara där drycken tillverkas. Det gör att producenter av dryck i Slovenien, Danmark och Finland inte diskrimineras”, skriver Johan Håkansson.
Drycken ska enligt utredningens förslag bara få säljas i liten mängd och det krävs att man även måste “förkovra sig i dryckeskunskap” genom att betala för exempelvis en vinprovning eller rundtur i bryggeriet i samband med köp.
Kritiker till gårdsförsäljning menar dock att ingenting förändrats sedan senaste utredningen. Lucas Nilsson och Magnus Jonsson, som också deltagit i utredningen från IOGT-NTO, skriver i en replik (DN 10/11) att “gårdsförsäljning innebär ett EU-rättsligt vågspel om Systembolagets alkoholmonopol, där vi riskerar drastiskt ökade kostnader för samhället och fler tragedier för enskilda”.
Men utredaren Elisabeth Nilsson håller inte med.
– Att det skulle öka alkoholkonsumtionen tror jag inte är någon risk. Det handlar om hantverksprodukter och det är ju inga lågprisprodukter som man dricker sig berusad på, sa hon i en intervju till tidningen Accent tidigare i år.
Pelle och Siv Brolin är inne på samma spår.
– Jag tror inte ett dugg på att folk skulle supa mer om det blir gårdsförsäljning. Ungdomar numera till exempel, dricker inte för att bli fulla. De provar och är intresserade på ett annat sätt av naturviner och hantverksöl, vilket oftast görs av småproducenter, säger Pelle Brolin.
Kan det bli en ökad efterfrågan på den typen av drycker genom gårdsförsäljning skulle även Systembolaget gagnas, menar de.
– Det handlar inte om konkurrens, utan om samarbete. Om alla lokala producenter i Sverige skulle få sälja lite grann så skulle efterfrågan på högkvalitativa grejer öka. Då kan Systembolaget köpa in sånt för att sälja även i resten av Sverige. Nu säljer de istället mycket alkoläsk och boxviner med hög alkohol- och sockerhalt, det är inte heller bra för folkhälsan.
För dem skulle gårdsförsäljningen innebära nya möjligheter, även om produktionen skulle fortsatt vara småskalig.
– Vi skulle ändå inte sälja några mängder. Vi gör det här mest för att det kul och för att visa att det går. Men det skulle stimulera turism, dra till sig folk till landsbygden och generera arbete vilket alla skulle tjäna på. Det ena ger det andra.
Fakta/GÅRDSFÖRSÄLJNING AV ALKOHOL
• Gårdsförsäljning av alkohol har utretts vid två tillfällen 2009 och 2010, men hittills inte lett till någon förändring.
• En tredje utredning initierades i november 2020 till följd av januariöverenskommelsen. Den ska presenteras senast den 7 december i år. En förutsättning för uppdraget är att Systembolagets monopol säkras.
• En studie från Statens folkhälsoinstitut från 2008 - “Alkoholpolitik och folkhälsa” pekar på att alkoholkonsumtionen i Sverige skulle öka med mellan 14-29 procent om Systembolagets monopol avskaffades och alkoholförsäljning tilläts i specialbutiker alternativt dagligvaruhandeln.
• I en enkätundersökning från 2020 svarar åtta av tio att de är positiva till gårdsförsäljning under förutsättning att Systembolagets monopol bevaras. De främsta motiven är att man vill stödja lokala företag och köpa närproducerat. En av tio är emot gårdsförsäljning. Undersökningen har gjorts på uppdrag av LRF Lokal Mat & Dryck, Föreningen Svenskt Vin och Sveriges Producenter av Alkoholdrycker, SPA.
