När Värmdö skärgårdsskola ingick i försöket med utökad fjärrundervisning för två år sedan var både lärare och föräldrar skeptiska. Men med facit i hand har det visat sig vara en lyckad satsning.
Det är oklart om fjärrundervisningen kan fortsätta då försöket upphör i juni.
Efter några uppringningsförsök får till slut läraren Fredrik Karlsson på Möja skola kontakt med eleverna på Svartsö och Runmarö.
– God morgon Svartsö och god morgon Runmarö, säger han på andra sidan storbildsskärmen.
Eleverna på Runmarö vinkar tillbaka in i en webbkamera som står på skolbänken och dagens NO-lektion är igång. Katarina Gardbeck, samordnare på Värmdö skärgårdsskola, fungerar för dagen som handledare på Runmarö och ser till att eleverna kommer igång med sina uppgifter.
– Från början var det tänkt att handledaren skulle ansvara för den tekniska biten men det sköter eleverna så bra själva. Min roll som handledare har mer blivit att vara ett stöd för eleverna, säger hon.
När regeringen för två år sedan gav Skolverket i uppdrag att låta huvudmännen på försök bedriva fjärrundervisning i andra ämnen än de som skollagen tillåter var Värmdö skärgårdsskola inte sen med att haka på.
– Vi såg det som en möjlighet att kvalitetssäkra undervisningen. Med den lärarbrist som råder är det svårt att hitta behöriga lärare i alla ämnen. Men tack vare att vi kan använda fjärrundervisningen som alternativ uppfyller vi alla krav, säger Katarina Gardbeck.
Men det var inte helt utan motstånd som fjärrundervisningen infördes. Många föräldrar var oroliga att deras barn inte skulle nå målen genom att få sin undervisning via en storbildsskärm. Även lärarna var skeptiska.
– Men nu har två år gått och vi hör knappt någon kritik alls. Eleverna är dessutom vana att kommunicera genom sina mobiltelefoner och datorer idag, så för de är det heller ingen större skillnad, fortsätter Katarina Gardbeck.
För Fredrik Karlsson är det ingen större skillnad på att undervisa via storbildsskärm än i ett klassrum.
– Det är ganska små skillnader jämfört med närundervisning. Jag skulle säga att jag nästan kommer närmare eleverna genom storbildsskärmen. Men det krävs en annan typ av planering av mig som lärare eftersom det inte är möjligt att göra vad som helst på lektionerna, säger han.
Två dagar i veckan träffar han eleverna från ö-skolorna på Djurö skola.
– Den tiden brukar jag använda till laborationer, skriftliga prov och till elevuppföljning, till exempel.
Även eleverna uppskattar att fjärrundervisningen.
– Jag tycker att det är bra beroende på vad man ska göra på lektionen. Sedan beror det också på läraren. Det krävs att läraren är på och ställer många frågor, säger Fiona Westerberg.
Klasskompisarna Irma Feldt och Konrad Löwenhamn håller med.
– Sedan är det såklart alltid bättre att ha läraren i klassrummet, säger Konrad.
I höstas utökades försöket med fjärrundervisning till att även innefatta SO-ämnena på Värmdö skärgårdsskola. Men i juni upphör försöket och det är än så länge oklart vad som händer till hösten.
– Vi vet inte om vi får fortsätta att bedriva fjärrundervisningen i de här ämnena eller inte, säger Lena Möllersten, rektor på Värmdö skärgårdsskola.
I maj förra året presenterades en utredning om fjärrundervisning. Den föreslog bland annat att en rad ändringar i skollagen gällande fjärrundervisningen ska träda i kraft den 1 juli i år. Men för att det ska vara möjligt krävs att regeringen presenterar en proposition under våren, vilket inte ser ut att ske.
– Om vi inte får fortsätta med fjärrundervisningen skulle det innebära en katastrof för vår organisation, säger Lena Möllersten.
Hon hoppas nu att regeringen kan tänka sig att förlänga försöket och att så snart som möjligt få till en ändring av skollagen.
– Dagens lagstiftning är för snäv och de kritiska rösterna i debatten om fjärrundervisningen väger lite för tungt.
En del kritiker hävdar att fjärrundervisningen endast är ett sätt för skolorna att spara pengar. Det menar Lena Möllersten är helt felaktigt.
– Vi sparar inga som helst pengar på det här utan fjärrundervisningen. Det är snarare tvärt om eftersom jag också måste se till att det finns en handledare med vid varje lektion. Det här är endast ett sätt för oss att kvalitetssäkra undervisningen.
Om fjärrundervisningen stoppas kommer det att få flera konsekvenser, fortsätter hon.
– Då har jag några jättedåliga alternativ att välja på. Antingen ska jag ha obehöriga lärare i flera ämnen och det blir en kvalitetssänkning. Eller så måste jag flytta på eleverna. Det går inte att bemanna en sån här liten enhet med behöriga lärare på alla öar där vi har verksamhet. Och kan jag inte ge eleverna den kvalitet på undervisningen som de förtjänar måste politikderna kanske överväga att stänga ned skolor och då avfolkar vi skärgården.
Marie Bladholm (M), kommunalråd och ordförande för utbildningsnämnden i Värmdö kommun, hoppas dock att det inte behöver gå så långt.
– Ö-skolorna är oerhört viktiga för att Värmdös skärgård ska kunna leva. Eftersom det nu är oklart hur det blir till hösten får vi försöka att hantera situationen efter de förutsättningar som finns. Vi utgår från att vi kommer klara det.
Tidningen har sökt ansvariga ministrar för en kommentar.
