Längst ut i havsbandet ligger Grönskär med sin gamla fyr, ”Östersjöns drottning”, från 1770-talet, som minner om tider som passerat. Fyrverksamheten är avvecklad sedan decennier, men konferensverksamhet skapar nya arbetstillfällen på ön i yttersta utskärgården.
Grönskär ligger cirka 3,5 sjömil öster om Sandhamn i Värmdö kommun. Området omfattas av riksintressen för naturvård och friluftsliv och ingår i naturreservatet Grönskär, Horssten, Mälkobbarna. Ön är hårt utsatt för väder och vind och dess karga, saltstänkta, klippor saknar högre växtlighet förutom ett fåtal mindre och lågvuxna träddungar. Grönskärs fyr, även kallad Östersjöns drottning, avvecklades 1961 till följd av förändrade trafikförhållanden till sjöss och ersattes av Revengrundets fyr cirka 2 sjömil åt sydsydväst. 1964 överläts marken kring fyren och de gamla fyrvaktarbostäderna till Skärgårdsstiftelsen och 1984 även själva fyren. Den 26 september år 2000 tändes fyren på nytt efter att ha återinvigts av landshövding Ulf Adelsohn, och lyser med ett runtom, blinkande, grönt sken.
I hundratals år har Grönskär haft stor betydelse för sjöfartens navigation i området. Sjötrafiken över Norra
Östersjön ökade markant under den svenska stormaktstiden på 1600-talet, bland annat med trafik mot ockuperade områden i Baltikum. Minst sedan 1600-talet fanns en träbåk på ön som markerade den södra farleden in mot Stockholm med sina förrädiska grynnor och skär. 1774 stod den första delen av nuvarande fyr färdig på 11,4 meter, men 10 år senare höjdes tornet till 18 meter. Glaslanterninen längst upp byggdes 1844 och koleldningen ersattes av en rovoljelampa med slipade linser och 12 ljusförstärkande speglar. 1910 installerades en modern, ljusstark gaslampa med klippljusapparat som gjorde att den gasdrivna fyrlampan kunde blinka. Fyren är byggnadsminnesmärkt och ägs av Skärgårdsstiftelsen som står för löpande underhåll.
Grönskär omnämns redan år 1559 som ett kronohamnsfiske. 1680 registrerade Grönskärs hamnfogde, Jöran Isaksson från Eknö, namnen på 18 skärgårdsbor som fiskade i området den sommaren. Fiskehamn med tillhörande bodar låg på Grönskärs nordostsida. Sedan slutet på 1800-talet/början på 1900-talet blev hamnen obrukbar till följd av landhöjningen.
Sedan 2008 blåser nya vindar runt fyren. Sandhamnsguiderna driver konferensverksamhet med övernattningsmöjlighet i den gamla fyrvaktarbostaden med i genomsnitt cirka 100 gästnätter och cirka 600 besökare per år. Företaget hyr byggnaden av Skärgårdsstiftelsen, ett hyreskontrakt förknippat med både utvändigt och invändigt underhåll. I uppdraget ingår att tillgängliggöra Grönskar för så många som möjligt. Havet är Grönskärs självskrivna härskare och gör lite som det vill när andan faller på.
– Vi lägger en hel del pengar på underhåll. Alltid är det något som måste fixas på ett gammalt hus. När det blåser ordentligt kan Östersjöns vatten stänka upp över ön, vilket påverkar byggnaderna, berättar Fredrik Sjöblom som äger och driver företaget Sandhamnsguiderna.
Övriga fastigheter på Grönskär hyrs också ut av Skärgårdsstiftelsen, men till privatpersoner. Längst söderut på ön har fiskevårdsområde Grönskär 1:1 ett mindre, relativt nyrenoverat, hus och en lite fiskebod och brygga. Marken på ön ägs till stora delar av boende på Sandhamn utom två mindre rutor (naturreservat) om några enstaka hektar mitt på ön runt fyren och fyrvaktarbostäderna och en mindre ruta i öns nordöstra hörn vid den gamla hamnen där fem mindre bodar står.
I den så kallade ”fotogenboden” har Skärgårdsstiftelsen inrättat ett litet ”museum” med bilder och
kortare texter som berättar om den avvecklade fyrverksamheten på ön. Byggnaden ingår i Sandhamnsguidernas uppdrag att göra ön och dess historia mer tillgänglig.
– Vi håller guidade turer på ön för våra konferensdeltagare. Vi går bland annat upp i fyren och tittar på den fantastiska utsikten och berättar om fyrverksamheten och dess historia. Historiken väcker tankar och funderingar och ger perspektiv på hur bra vi har det idag.
När Sandhamnsguiderna år 2008 tog över och hyrde fyrvaktarbostaden har den varsamt renoverats och gjorts mer tillgänglig. Man slet ut det mesta, målade, renoverade och inredde vinden som tidigare varit förråd.
– Vi har försökt behålla byggnadens genuina och ursprungliga charm. Vi har grupper som sitter och arbetar och måste naturligtvis anpassa inredningen efter det.
På Grönskär finns ingen el eller tjänligt dricksvatten. Den gamla brunnen har bara disk och tvättvatten, men Sandhamnsguiderna har ett elaggregat som kan startas vid behov. Närheten till naturen och havet blir en viktig del i helhetsupplevelsen på Grönskär. Vi har blivit lite bortskämda med idel nöjda kunder och gäster och bastun är guld värd, menar Fredrik och fortsätter:
– Vi tar med oss vatten från Sandhamn. Vi försöker i möjligaste mån undvika att köra elaggregatet, men ibland måste vi. Nuförtiden är människor vana vid tillgång till el, men en del i vår verksamhet är att man måste kunna stänga av mobilen och surfplattan. Många uppskattar tystnaden och lugnet som infinner sig efter en stund, säger Fredrik Sjöblom.
De som hyr resterande byggnader på Grönskär tar med sig eget vatten och badar i havet. Några fastigheter har ett eget elaggregat. Det finns ingen egentlig hamn på Grönskär och problem med tilläggning kan ibland uppstå till följd av väder och vind.
– Med kunskap och lämplig båt är det sällen eller aldrig ett problem. Vi har alltid kommit iland och alltid kunnat resa därifrån, säger Fredrik Sjöblom.
Överallt runt hela ön syns och härskar Östersjöns drottning. Fyren skapar en speciell känsla av tider som passerat och minner om de svåra mödor som otaliga fyrvaktarfamiljer utstått i alla år. Nya tider och nya generationer skapar nya arbetstillfällen och förvaltar öns ståtliga arv och ger byggnader och historik en skjuts in i framtiden.
Källor: Länsstyrelsen i Stockholm,
”Lysande skärgård” av Anders Hedin, Skärgårdsstiftelsen
