Den pågående havsnivåhöjningen kan påverka skärgården snabbare än väntat. Nu ska även kuststräckorna riskbedömas för översvämning men som enskild fastighetsägare får man själv ombesörja skyddet för sina byggnader och tomtmark när havsnivån stiger.
Att havsvattennivån höjs är inget nytt fenomen. Däremot är många prognoser idag relativt osäkra kring hur mycket och hur snabbt höjningen sker, med variationer på upp till 1,5 meter under de kommande hundra åren. I stockholmsområdet finns fortfarande en betydande landhöjning som för tillfället kompenserar för havsnivåhöjningen, men även här kommer den förr eller senare få effekt.
Alma Strandmark är forskare på institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet. Tidigare i somras kom hennes avhandling, som visar på att en halvmeters höjning skulle kunna resultera i att 3000 av skärgårdens öar hamnar under vattenytan.
– Det är en relativt liten höjning av havsnivån, säger Alma Strandmark till tidningen Extrakt.
– Det är ganska troligt att det kommer hända när de som är barn idag har hunnit bli gamla, runt år 2100.
Förutom att djur- och växtarter som idag trivs på de flacka öarna och strandängarna som ligger i riskzonen kan försvinna, innebär detta även konsekvenser för människan och bebyggelsen. Det finns en del höjd tagen, bokstavligen, för hur ett sådant scenario ska hanteras med avseende på nybyggnation. På grund av havsnivåhöjningen har länsstyrelsen slagit fast riktlinjer för hur nära vattnet ny bebyggelse bör tillåtas, något även kommunerna anvisar. Men hur står det till med den bebyggelse som redan finns i de utsatta områdena?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har sedan 2009 analyserat riskområden för översvämning i landet under Översvämningsförordningen, på uppdrag av EU. Här tittar man bland annat på just påverkan på befintlig bebyggelse utifrån var flest personer bor och arbetar. Hittills har 18 områden runt om i landet identifierats, men kusten har ännu varit avgränsad i analysen. Det kommer den dock inte vara i kommande cykel av arbetet.
– Vi har bättre höjddata för havet nu, då Sverige fått en ny nationell höjddatabas under de senaste åren. Därför kommer nu kuststräckorna inkluderas. Det är framförallt tätorter längs kusten som kommer att klassas som riskzoner, men även aspekter som samhällsviktig verksamhet och kultur- och miljövärden kommer att räknas in, säger Cecilia Alfredsson, handläggare naturolyckor på MSB.
I händelse av översvämning är det fastighetsägaren själv som ansvarar för att säkra sin tomt. Kommunerna har dock möjlighet att söka bidrag från MSB för att förebygga naturolyckor inom särskilt viktiga områden.
– Det gäller bara befintlig bebyggelse och kan ju också gynna fastighetsägarna, menar Cecilia Alfredsson.
Ny kartografering från såväl länsstyrelsen som SMHI finns framtagen, där man själv kan se hur olika scenarier påverkar specifika områden.
