KRÖNIKA. Säkert kommer ni läsare att märka av tidningens 20-årsjubileum vid flera tillfällen i år. I just detta nummer passar vi på att fira genom att berätta Skärgårdens historia. I mars 1998 gavs ”Skärgården från Grisslehamn till Landsort” ut för allra första gången. Ska man vara riktigt noga började egentligen äventyret två år tidigare. Det var då som Torbjörn Wileen startade Vaxholms nya tidning. Den skulle succesivt omstöpas och byta namn ett antal gånger innan den kom att heta Skärgården.
Kreatören och skärgårdsälskaren Anders Åkerman berättar på sidan 13 hur han vid tre tillfällen räddat tidningen från undergång. Han liknar Skärgården vid ett besvärligt barn som nu vuxit upp och blivit riktigt duktig. Det är en målande beskrivning som det ligger en hel del i. När de första stapplande stegen ska tas är det lätt att snubbla men med envis övning lär man sig till slut att hålla balansen, gå, och springa. Nu har vi börjat öva på piruetter och tigersprång.
Det är omöjligt att tala om Skärgårdens historia utan att nämna visionären Torbjörn Wileen som startade och först drev tidningen. Han ville att Skärgården ska vara en arena för öborna där deras livsvillkor skildras och där deras viktiga frågor drivs framåt. De idealen präglar fortfarande tidningens arbete.
En av de mer infekterade frågorna, vilken vi skrivit spaltkilometer om genom åren, är skarvproblematiken. Länge har frågan stått och stampat på samma fläck: ett läger hävdar att fågeln är en invasiv art som skadar fisken och fisket. Motståndarna hävdar motsatsen. Beslutande myndigheter har inte vetat på vilket ben de ska stå med följden att ingenting har hänt.
Nu kan dödläget brytas. Nya forskningsrön bekräftar det som öbor och fiskare så länge hävdat: skarven gör stor skada på kustens fiskbestånd. Det är inte längre Naturvårdsverket som överprövar ansökningar om skyddsjakt på fågeln utan förvaltningsrätten. Det leder förhoppningsvis till en mer effektiv och tydlig handläggning. Ovanligt många vill ha tillstånd för skyddsjakt i år vilket visar att frågan engagerar. Markägaren Clas Boström har med andra fastighetsägare längs Furusundsleden samlat fakta för att visa på situationens allvar. På deras ägor finns fyra små öar som invaderats av 9 000 skarvar. Konsekvenserna är förödande för fisket, naturen och de människor som bor i området.
Clas Boström hävdar att det krävs effektiva åtgärder som samordnas över hela skärgården för att vi ska nå en förändring.
Länsstyrelsen lovade att presentera en regional skarvförvaltningsplan senast 2017 och den väntar vi på fortfarande. Låt oss hoppas att det blir mindre snack och mer verkstad i år.
