Stadsbyggnadsnämnden i Vaxholm har mellan 2011 och 2017 vid ett enda tillfälle frångått sin egen anståndspolicy kring bygglov. Ärendet gällde ett byggprojekt för en partikamrat till nämndens ordförande Lars Wessberg (M).
2016 inkommer en bygglovsansökan till Vaxholms kommun från Anders Flodin (M) om att riva sitt befintliga enbostadshus samt bygga ett nytt, med tillhörande komplementbyggnader i form av attefallshus och uterum.
Fastigheten, för vilken bygglovsansökan gäller, är belägen i Storäng på Resarö, ett område som ligger under pågående detaljplanearbete.
Enligt den anståndspolicy som klubbades i stadsbyggnadsnämnden 2011, ska nämnden normalt besluta om att vänta med att avgöra frågan till dess att planarbetet är avslutat. Vissa undantag finns, till exempel om ärendet avser begränsade tillbyggnadsareor. Enligt förvaltningens motivering till beslut, uppfyller dock inte Anders Flodins ansökan om bygglov några av förutsättningarna till undantag. I protokollet står att det istället “bedöms som nödvändigt att inte avgöra ansökan innan arbetet med detaljplanen avslutats”.
Trots detta beslutade ändå nämnden att godkänna ansökan och ge bygglov, med motiveringen att “nämnden bedömer att sökt bygglov kan innefattas i kommande detaljplan”. Yrkandet görs av nämndens ordförande Lars Wessberg (M) och Lars Sjöblom, då (S) men numera politisk vilde.
Enligt bygglovshandläggare vid kommunen är detta den enda gången från det att policyn klubbades och fram till 2017 som man gjort avsteg från anståndspolicyn.
Även i ett annat fall 2015 har stadsbyggnadsnämnden beslutat i strid mot förvaltningens rekommendation om avslag. Den gången gällde ärendet ett förhandsbesked för bygglov för nybyggnation av ett fritidshus på en tänkt avstyckning på Tynningö. Ombud för sökande var Herman Donner (M), ordinarie ledamot i stadsbyggnadsnämnden.
Förvaltningen skriver i sin motivering till avslag bland annat att “åtgärden är inte förenlig med gällande översiktsplan och avviker från den konsekventa linje som stadsbyggnadsnämnden haft sedan år 2004 att inte ta beslut som möjliggör avstyckningar”.
Ändå beslutar nämnden att medge förhandsbeskedet. I motiveringen står att “nämndens uppfattning är att sökt förhandsbesked inte strider mot gällande översiktsplan” samt att det finns “starka skäl och speciella omständigheter” att lämna ett positivt besked i detta ärende. Ledamöter från FP och MP reserverade sig mot beslutet.
Lars Wessberg menar att ärendena skötts korrekt.
Varför gick ni emot anståndspolicyn och förvaltningens rekommendationer i dessa fall?
– Jag vill se det omvänt, att om man ska anståndsförklara så ska det finnas särskilda skäl för det. I de här fallen fanns det inga särskilda skäl för att anståndsförklara ansökningarna och då ska nämnden se positivt på saker och ting ur sökandens synvinkel.
Men om nämnden bara gått emot policyn en enda gång?
– Det vet inte jag. Jag har inte forskat i det för jag tycker det är helt ointressant.
Tycker du att det är problematiskt att de här ansökningarna kommer från partikamrater till dig?
– Nej, det är inte problematiskt på något sätt. Det här är en liten kommun och jag känner en förskräcklig massa människor. Ska de jag känner få en sämre behandling än andra medborgare? Självklart inte. Jag vill dessutom minnas att nämnden i båda dessa fall varit enig i sitt beslut. Det är inte jag som bestämmer. Det är nämnden.
