Värmen och båtsäsongen närmar sig med stormsteg. På Sjöfartsverkets båt Candela handlar våren om att förbereda sommarens anstormning genom att gå igenom tusentals prickar och sjömärken som kan vara i behov av översyn efter vintern.
Vädret visar sig från sin bästa sida när besättningen på Sjöfartsverkets båt Candela kastar loss från Södertälje för att bege sig ut på årets vårutprickning. Området för dagen är Stockholms skärgård, från Nynäshamn upp till Ornö. Ett femtiotal prickar och sjömärken ska kontrolleras och åtgärdas innan arbetsdagen är slut. Solen skiner från en klarblå himmel och det blåser en svag vind, en bättre arbetsdag är svår att tänka sig.
– Kom igen i november, säger Mats Engman, styrman ombord på båten och ler.
Under våren handlar farledsteknikernas jobb om att se till att prickar och sjömärken är i gott skick och befinner sig på den plats som anges i sjökortet. Det är inte ovanligt att vinterns härjningar flyttar runt prickarna eller sliter med sig dem och låter dem driva upp på stränderna.
– Vi får många samtal från husägare om att prickar ligger på tomten. Vi plockar upp dem när vi åker förbi. Det är bra att man ringer, säger Mats Engman.
Färden går först ut till Nåttarö där skepparen Niklas Gröndahl försiktigt lägger fören mot en farledsprick. En måltavla dyker upp på skärmen som visar hur nära pricken ligger den, enligt sjökortet, angivna positionen. Niklas Gröndahl manövrerar båten med joystick och det ser nästan ut som när man spelar ett datorspel. Pricken ligger där den ska och ingen annan åtgärd görs. I datorerna finns antecknat när prickarna senast lyftes upp och undersöktes, skicket ska kontrolleras minst vart femte år.
– Prickarna här tillhör Waxholmsbolaget. De äger dem och vi sköter underhållet. Det finns massor med olika ägare av prickarna, förklarar Niklas Gröndahl.
Båtföreningar, Kryssarklubben och Skärgårdsstiftelsen är några av dem som äger prickar. Vem som helst kan uppföra sjömärken som prickar, kummel, bojar och fyrar. Det krävs då tillstånd av Transportstyrelsen och ägaren får själv stå för underhåll och tillsyn. I många fall blir det ändå kostnadseffektivt att överlåta underhållet på Sjöfartsverket.
Färden går vidare norrut med kontroller av prickar. En bit upp i sundet mellan Rånö och Ålö ligger ett farledsmärke som hamnat lite snett. Ibland lutar havsbotten så mycket att prickarna glider iväg. Mats Engman manövrerar lyftkranen till pricken och kollegan Peter Günther fäster vajern i pricken. När pricken lyfts brister kättingen och betongstenen faller till botten. Kättingen har gjort sitt och det blir till att klippa ny. Att byta kättingar är ett av många arbetsmoment. En annan vanlig åtgärd är att byta ut röda prickar som blekts av solen och fått en rosa ton.
– Vi kallar dem för fylkingar, säger Peter Günter med ett skratt.
Han syftar på tv-profilen Gert Fylking som figurerade i en rosa träningsoverall i sina program.
Efter Rånö kör vi genom Ryssundet och upp till Utö. I inloppet till Gruvbryggan blir det plötsligt mycket jobb. Här har man nyligen muddrat rännan och prickarna ligger inte där de ska. Vårutprickningen sker varje vår. Totalt kontrolleras i Sverige närmare 6 000 anordningar som kummel, prickar och fyrar. Besättningen på Candela har lite drygt 1 000 objekt att undersöka innan sommaren och båtsäsongens början. Det kan bli ett ganska enformigt jobb för besättningen, men att arbeta som farledstekniker innehåller många olika arbetsmoment. De underhåller fyrar, röjer skog runt sjömärken, byter lampor i lysprickar och mycket annat.
– Det krävs massa certifikat, bland annat för att använda motorsåg, köra truck, olika fartygsbehörigheter, höghöjdsarbete och helst ska man ha elbehörighet, säger Niklas Gröndahl.
Farledstekniker är lite av skärgårdens vaktmästare. De ska se till att alla sjösäkerhetsanordningar fungerar året om, i alla väder. Personalen jobbar tio timmar om dagen, fyra dagar i veckan. Men inte sällan blir det en del övertid.
Candela är relativt ny, byggd 2008. Med sina två dieselmotorer på 750 hästkrafter och jetdrift kommer båten upp i drygt 30 knop som bäst. Då är den ganska törstig, runt 220 liter i timmen slukar den i toppfart.
– Jag tycker det är okej, vi sparar in på övertid jämfört med den tidigare båten som gick 17 knop, säger Niklas Gröndahl.
De flesta människorna på vattnen uppskattar och förstår vikten av deras arbete, men ibland kan det uppstå konflikter. När den nya farleden ut från Stockholm, förbi Värmdö-Garpen, infördes blev en del Värmdöbor så upprörda över att de nya lysbojarna störde nattsömnen att man helt enkelt åkte ut och målade över lamporna. Det finns fler exempel på rena lagbrott.
– Syd om Torö var det tydligen så bra med fisk att någon hade skruvat fast en knap på pricken för att förtöja båten vid fisket, säger Niklas Gröndahl.
Varför personen undvek att använda för ändamålet avsett redskap, alltså ankare, förtäljer inte historien. Efter Utö går färden till Kyrkviken på Ornö, därefter runt ön och tillbaka till Nynäshamn för övernattning. Hemmahamn för Candela och hennes besättning är Södertälje. I deras kontrollområde ingår Mälaren, Trosa skärgård och Stockholms skärgård upp till Ornö. Under morgondagens arbete ska utprickningen ske i Trosa skärgård. Besättningen har ett digert arbete framför sig, men de räknar med att vara helt klara i mitten av juni och då kunna avnjuta en välförtjänt midsommarsill.
