En väl fungerande ubåtsräddning är viktig för svensk ubåtspersonals säkerhet och välbefinnande. När den ryska u-båten Kursk gick till botten var ryssarnas räddningsverksamheten bristfälligt underhållen och dåligt övad. Detta blev startskottet för ett internationellt samarbete med en världsomspännande ubåtsräddning.
Ubåtsräddning kan bedrivas på två olika sätt. Dels kollektivt med en räddningsklocka/räddningsfarkost för ett större antal nödställda och dels individuell räddning där manskapet kliver in i en sluss och flyter upp till ytan. I Sverige används ”URF” för kollektiv räddning, en teknik som började användas av den svenska marinen under andra världskriget.
1941 köpte Sverige sitt första ubåtsräddningsfartyg ”Belos 1” som utrustades med dykarklockor. Klockan sänktes ner till u-båten och placerades över evakueringsluckan från vilken manskapet klättrade upp och fördes till ytan.
– Vi hade två räddningsklockor; ”Göta” och Svea” varav den ena står placerad utanför marinmuseet i Karlskrona och den andra någonstans på Djurgården. Klockorna stationerades på ”Belos 1” som senare ersattes av ”Belos 2” som specifikt byggdes för dykning och ubåtsräddning. ”Belos 2” fanns kvar i flottan till 1994 och ersattes därefter av ”Belos 3” som vi fortfarande använder, säger örlogskapten och ubåtsräddningsofficer Joakim Classon vid Första ubåtsflottiljen i Karlskrona.
Svensk ubåtsräddning ger en trygghet om det som inte får hända händer. Om ubåten skadas och hamnar i ett ”tvingande bottenläge” kan manskapet inte ta sig därifrån utan en fungerade räddningsfunktion.
– När ubåten Kursk gick till botten hade ryssarna egen ubåtsräddning, men den var satt ur funktion. När man väl kom igång var det för sent. Vi erbjöd oss att hjälpa till, men ryssarna svarade aldrig.
URF är ett unikt och internationellt erkänt räddningssystem. Miniubåten går ner och ansluter till en större ubåt i bottenläge. Den lägger sig med sin lucka ”dikt an” mot den större ubåtens lucka och ”sugs fast” med hjälp av tryckskillnaden inne i farkosten och omgivande vattentryck.
– När URF anslutit öppnas ubåtsluckan och de nödställda klättrar in i URF:s ”räddningsrum”. URF är uppdelad i tre sektioner. Längst fram finns ”pilotrummet” där de två piloterna sitter och kör. Bakom pilotrummet finns ”räddningsrummet” där den räddade ubåtsbesättningen placeras. Strax intill finns maskinrummet där en person sköter URF:s maskiner, säger Joakim Classon.
Om den förolyckade ubåten har ett förhöjt tryck, vilket är sannolikt när den hamnat på botten med trolig vatteninträngning, anpassas trycket i räddningsrummet till trycket i ubåten som gör att luckan kan öppnas. Ubåtsbesättningen klättrar upp i räddningsrummet vars lufttryck förblir detsamma när URF stiger upp till ytan.
– URF lyfts ombord på HMS Belos. Väl ombord ansluts den till ett tryckkammarsystem med möjlighet att på ett kontrollerat sätt anpassa personalen till rådande lufttryck vid ytan, vilket förhindrar dykarsjuka. Dykarsjuka kan vara mycket allvarligt. Den kvävgas som lagrats i blod och vävnader kan ge blodproppar i lungor och hjärna.
Sveriges ubåtsräddningssystem är internationellt erkänt. Vi är medlem i ett internationellt samarbete som styrs av NATO; ” International Submarine Escape and Rescue Liaison Office” med huvudkontor utanför London, en organisation som bildades efter Kurskolyckan.
– Alla nationer i världen som har ubåtar är inbjudna att delta. Vi har utvecklat ett system som möjliggör kommunikation med alla ubåtsnationer. Som tur är har vi än så länge aldrig tvingats agera i skarpt läge, men övar kontinuerligt. Vår målsättning är att alla svenska ubåtsmän och kvinnor ska få en påhälsning av URF en gång varje år.
I Försvarsmakten arbetar tre personer heltid enbart med ubåtsräddning, men när en ubåtsräddning genomförs behövs hela Belos besättning på cirka 40 personer. Vid insatsen kan också extra dykare agera, stationerade vid olika förband inom Försvarsmakten samt sjukvårdspersonal inom den civila sjukvården.
– Jag har själv åkt ubåt i nästan 20 år. Kändes skönt att veta att det fanns resurser som kunde ta upp mig om det skulle behövas. Systemet är unikt och är byggt med förmågan att rädda en hel svensk ubåtsbesättning på 35 personer i ett lyft. URF kan transporteras på lastbil eller flyg och vi kan hjälpa ubåtsnationer runt om i hela världen, säger Joakim Classon.
