Länsstyrelserna delade förra året ut rekordsummor till olika fiskevårdsprojekt, det visar Jordbruksverkets årsrapport över fritids- och turistfiske för 2016.
Förra året satsade länsstyrelserna mer än någonsin på åtgärder för att stärka fiskbestånden, totalt drygt 31 miljoner kronor. Det är knappt dubbelt så mycket pengar som för 2015. Satsningarna har bland annat gått till att skapa fria vandringsvägar för fisk och utrivning av dammar.
– I vissa län har man mycket vandringshinder i vattendragen som dammar och kraftverk. Då har man använt medel för att bland annat köpa in och riva kraftverk. Det är dit de stora pengarna gått, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson.
En förklaring till att utbetalningarna ökar beror på att länsstyrelsernas fick mer medel från havs- och vattenmiljöanslaget förra året, totalt sett 400 miljoner kronor. Men man valde även att satsa mer på insatser kring fiskevård.
– När det gäller verksamheten jag håller på med så har det aldrig varit så mycket pengar i systemet. Det har aldrig gjorts så stora satsningar på vatten- och fiskevård, säger Henrik C Andersson.
Förra året satsades lite drygt en miljon kronor på fiskevårdsinsatser i Stockholms län, en summa som Henrik C Andersson säger är ganska stor. I år ligger man på ungefär samma summa.
– En ganska kostsam åtgärd är en gäddvåtmark i Träsksjöbäcken i Haninge som jag faktiskt var med och anlade för sex sju år sedan men som blev ganska misslyckad. Vi ska göra om den.
Ett annat stort projekt man finansierar i år är en märkning av asp i Oxundaån i Sigtuna.
– Det handlar om kunskapsuppbyggnad, vi har ganska dåliga kunskaper om den arten.
Jordbruksverket rekommenderar i sin rapport att fiskevårdsområden generellt höjer avgiften för fiskekort, en uppfattning Henrik C Andersson delar.
– Jag tycker man ska ta så mycket betalt som det går, många tar för lite betalt. I Stockholms län är fisket fritt i Mälaren och skärgården så här blir det inget problem, även om det faktiskt vore bra om det kostade pengar.
