Med fönster åt alla väderstreck tronar den upp sig precis till höger om rondellen med ankaret som hälsar dig välkommen till staden. Ett likadant ankare syns inuti den åttauddiga stjärnan på den vita fasaden. Sitter du vid skrivbordet innanför stjärnan har du utsikt söderut över motorvägen och Kyrksjön. Arbetsplatsen är Norrtäljes nya brandstation.
– Vi har ritat om insatsområdena mot SOS. Nu når vi Furusund, Rådmansö och Rimbo fyra minuter snabbare, men tappar tid österut mot Vätö med cirka 1,5 minut, säger ställföreträdande räddningschefen Christer Bergh.
Den nya stationen är väl dimensionerad för olyckor och större händelser. Stora klassrum har byggts för att hålla utbildningar för företag och skolklasser, men går snabbt att ställa om till krisledningscentral. Även vissa delar av utbildningen av deltidspersonalen på de fyra andra stationera sker här.
Räddningstjänsten i Stockholms län samverkar med Uppsala, Enköping och Gotland. Norrtälje kan ha de första rökdykarna på plats i Visby och övar även mot Mariehamn i samverkan med Sjöfartsverkets helikopter.
– Vi är betydligt snabbare dit än Finlands fastland, säger Ola Andersson, kommunens säkerhetsstrateg.
Insatstiderna i den egna kommunen varierar kraftigt. Norrtälje, Rimbo, Älmsta, Hallstavik och Blidö utryckningsstyrkor har tillsammans en snittid på elva minuter. 52 procent av kommunens invånare nås inom tio minuter, 92 procent inom 20 och 99 procent inom 30 minuter. Men för stora områden i skärgården kan tiden bli över 30 minuter.
Är det ett problem att det är så stora avstånd?
– Ja, för den enskilde, säger Christer Bergh.
– Det bor så oerhört få längst ut. Lagstiftningen är väldigt tydlig med att kommunen ska hjälpa till när den egna förmågan inte räcker till, säger Ola Andersson.
Lagen säger att alla ska ha ett likvärdigt skydd, men det kan aldrig bli exakt lika på en ö som i en stad. Ett likvärdigt skydd kan innebära att räddningstjänsten bistår med hjälp till självhjälp genom utbildning.
– Invånarna måste anpassa sig efter avstånden och själva veta hur man släcker och förebygger, säger Christer Bergh.
På de större öarna som har många permanent- och fritidsboende finns materialdepåer med släckutrustning och hjärtstartare. En gång per år håller räddningstjänsten och Sjöräddningssällskapet i Räfsnäs övningar som blir ett slags hjälp till självhjälp på öarna. Vid brand kan de boende själva påbörja släckningsarbetet innan räddningstjänsten är framme. Övningsturnén går bland annat till Rödlöga, Gräskö, Högmarsö och Tjockö.
Förr hade räddningstjänsten en brandbåt stationerad på Blidö. Nu har de ett tätt samarbete med Sjöräddningssällskapet i Räfsnäs sedan länge och liknande samarbeten finns i några andra kommuner.
– Sjöräddningssällskapet har bättre kunskap om skärgården än vi och bättre båtar. De är en väldigt bra resurs på det viset. Det är ett unikt samarbete. Vi bidrar ekonomiskt till Räfsnäs. Kommunen behöver inte satsa på en egen båt, sällskapet får fler sjötimmar och har kunnat anställa. Win-win, säger Ola Andersson.
Man har även jobbat hårt för att få till stånd ett samarbete med Sjöfartsverket.
– Har vi uppgift om att liv finns att rädda ställer Sjöfartsverket upp med sin helikopter och vi kan flyga ut med vår personal, säger Christer Bergh.
Ett sådant skarpt scenario ägde rum då det brann på Blidö på midsommardagen förra året. Norrtäljes räddningsmän var på plats med helikopter bara 3-4 minuter efter Blidös egen styrka.
– Det fungerade så bra. Det är ju ett sätt att lösa den långa insatstiden, säger Christer Bergh.
Vi har slagit oss ner i konferensrummet Lojaliteten. Lojalitet är ett av de åtta ledorden räddningstjänsten i Europa arbetar efter. Det är de åtta ledorden uddarna i stjärnan symboliserar och denna nya station råkar ha åtta konferensrum. Rummet är nymålat, möblerna har knappt någon hunnit sitta i och det saknas fortfarande en del på väggarna. Men en stor skärm finns redan, och all teknik möjliggör att prata med de andra rummen i huset, om man exempelvis hamnar i stabsläge och är många som behöver samverka.
Ett sådant läge har de färska erfarenheter av. Under stormen Alfrida gjorde räddningstjänsten inte bara akuta insatser som att ta hand om nedfallna träd över vägarna. De fem brandstationerna blev också centrala punkter för att hämta information, vatten, ladda telefonen eller ta en kopp kaffe.
– En storm är egentligen inte ett räddningstjänstärende. Däremot stöder vi andra kommunala verksamheter och har mycket samverkan kring sådana här händelser. Jag blev väckt tidigt av vår TIB, tjänsteman i beredskap. Vi började med att identifiera vilka som berördes. Det första som försvinner när strömmen går är vattnet och då var vi snabba på att ge service åt invånarna så att de kunde hämta vatten, säger Ola Andersson.
Alfrida slog hårt främst mot öarna. Inför stormen hade kommunen och regionen förberett sig på att organisera de olika samhällsfunktionerna, men omfattningen var svår att åskådliggöra till en början, särskilt när det fortfarande blåste ordentligt.
– Först dag två började man förstå omfattningen och då insåg vi att vi behövde vi jobba mer långsiktigt.
En kortare krissituation kan TIB själv hantera, nu behövde man samverka på en högre nivå och mer formellt för att också strukturera de privata aktörer som ville hjälpa till.
– Det var viktigt för att inte alla verksamheter skulle springa åt varsitt håll. Vi fick också ut informationen om att kan du klara dig själv får du göra det. Det hade folk inga problem med.
Sommarstugorna var dessutom fulla med folk som firat jul och nyår.
– Det var tur i oturen att skolorna var stängda så vi inte behövde hantera det. Men långhelgen innebar ju också att den ordinarie kommunala personalen var ledig och även drabbad.
Norrtälje kommun har 62 000 invånare, som ökar till ungefär 150 000 sommartid. Men det medför inte någon jätteökning av stora allvarliga händelser, menar Ola Andersson.
– Att samhället växer medför inte automatiskt att riskerna ökar, däremot ökar sannolikt antalet olyckor. Men att tillföra industri till en stad, det kan medföra ökade risker beroende på typ av verksamhet.
Räddningstjänsten ser Alfrida som ett bevis på att en krissituation kan hända och kommer hända igen. Stormen engagerade många privatpersoner.
– Frivillighet behövs. Men de spontanfrivilliga börjar ställa krav på information och resurser som staben inte alltid har. Det vore önskvärt om de organiserade sig i de befintliga frivilliga grupper som redan finns och som vi har ett förberett samarbete med, säger Christer Bergh.
– Apropå öar och Alfrida har vi fått många samtal från föreningar som efterfrågar ett koncept där de själva kan hålla med brandpumpar och reservaggregat. Några föreningar har fått anvisningar om vilken utrustning de ska skaffa, säger Ola Andersson.
Därefter är föreningen välkomna till stationen för utbildning, eller också utbildar räddningstjänsten på plats – en av många uppgifter för räddningstjänstens personal. Samarbetena är det primära i vardagen, och de berättar om Björkö-Arholma där byborna på eget initiativ startat ett brandvärn med bil och komplett utrustning.
Vatten är en annan resursfråga som räddningstjänsten hanterar. Om en by saknar vatten öppnar de upp närmsta brandstation så folk kan hämta vatten, alternativt en brandpost. Många brandposter öppnades upp sommaren 2018 då grundvattennivåerna var extremt låga.
– I värsta fall kan vi köra ut tankar med vatten, säger Christer Bergh.
Utanför den nya stationen har en vattenkiosk installerats.
– Den är till för oss där vi kan hämta släckvatten. Entreprenörer kan köpa vatten för att fylla pooler. Och så kan privatpersoner göra ett litet uttag på fem liter i taget, gratis, säger Christer Bergh.
Stationen har även möjlighet att ta emot ett begränsat antal övernattande gäster i en krissituation. Den är självförsörjande på el och bergvärme en längre tid.
– Utrymmena är väl tilltagna för en framtida kris, säger Christer Bergh.
Norrtäljes brandstation servar även de fyra övriga stationerna med bland annat uniformstvätt, service och materiel. Styrkepersonalen sköter själv tvätt och service och har numera flyttat till den nya stationen. Snart är all personal och utrustning på plats och fredagen den 13 mars invigs stationen officiellt.
– Vi tror inte på skrock och elände! säger Christer Bergh.
Fakta/RÄDDNINGSTJÄNSTEN I SIFFROR
• Räddningstjänsten i Norrtälje har fem stationer: Norrtälje, Älmsta, Hallstavik, Rimbo och Blidö.
• Norrtälje är den enda som har heltidspersonal. De andra är så kallade RIB-stationer (räddningsperson i beredskap).
• Sju utryckningspersonal arbetar i beredskap på stationen dygnet runt.
• Stationen har 30 kontorsplatser.
• Stationen är 5 600 kvadratmeter, den gamla 2 500.
• Norrtälje kommuns räddningsmän når 52 procent av invånarna inom tio minuter, 92 procent inom 20 och 99 procent inom 30 minuter.
• Den genomsnittliga tiden från larm till att de är på olycksplatsen är 11,23 minuter. Ambulansen i Norrtälje har en genomsnittlig tid på 18 minuter på grund av ett större upptagningsområde.
