I förra veckan presenterade en grupp forskare från KTH sina rapporter från projektet Circular Water Challenge. Efter att ha undersökt VA-situationen på olika öar runt om i Stockholms skärgård blev det dags för Oaxenborna att få reda på hur de kan nyttja en cirkulär vattenförbrukning.
Färjan som är den enda förbindelsen ut och in till Oaxen rör sig långsamt mot de väntande bilarna som ska över till ön. En skarp höstsol har mognat till sig under morgonen. Nära bryggan står projektets grundare Christian Pleijel och Anders Nordström tillsammans med utbytesstudenten Simon Solar. De ska hålla en föreläsning om Oaxens VA-utredning för öborna.
– Det har varit jättekul att jobba här. Oaxen är ett underbart mikrosamhälle, nästan som en engen kommun. De sköter vatten och avlopp själva, berättar Christian Pleijel.
Hur har responsen varit från öborna?
– Samarbetsviljan här har varit väldigt bra. De som bor på ön har velat vara med i den här studien och få hjälp att kartlägga sina vattenproblem. Med hjälp av en student har vi under flera veckor intervjuat befolkningen och tillfälliga besökare i hur de använder vatten, förklarar Anders Nordström.
Medan Anders Nordström bidrar med sin expertis om hur vatten kan återanvändas är Christian Pleijel den som förser projektet med sin kunskap om ögrupper och dess infrastruktur. Simon Solar är en fransk utbytesstudent som har utvärderat en ö i Finland. Han har följt med för att lyssna på föreläsningen.
I samlingshuset som Oaxens bygdegårdsförening driver har ett tjugotal öbor samlats för att höra vad forskarna från KTH har att säga. På ett bord med en blå duk har det ställts fram fika och smörgåsar. I den stora salen sitter åhörare och lyssnar ivrigt på vad Christian Pleijel och Anders Nordström berättar.
– Enligt vår inventering finns det tillräckligt med vatten på Oaxen så att man kan bygga några hus till. Samtidigt går det att spara genom klok användning. Det går att samla regnvatten eller använda avloppsvattnet till att vattna växter eller tvätta båtar, säger Anders Nordström.
– Det finns även en vattentäkt som jag skulle rekommendera att ni skyddar genom att sätta upp stängsel och skyltar att här får man inte dumpa eller slänga ner saker i, tillägger Anders Nordström.
En av öborna nämner att de funderar på att installera en avsaltningsanläggning på ön. Det kan bli dyrt att dra rör med det filtrerade vattnet från öns reningsverk till hushåll och andra fastigheter för återanvändning.
– Jag tycker att ni ska avvakta med den idén för att istället fundera ut andra sätt på hur er vattenanvändning på ön kan minskas, svarar Anders Nordström.
Rapporten om Oaxen har gjorts av KTH-studenten Lieubiv Shkurenko. I den redovisar hon hur vattensituationen ser ut på Oaxen och hur den kan förbättras. Genom en treskiktsmodell har ön kunnat studeras på tre olika plan: öns naturliga vattentillgångar, öbornas efterfrågan av vatten och till sist – infrastrukturen som finns för att möta deras behov med hjälp av öns tillgångar.
Föreläsningen rundas av. Några öbor går fram till Christian och Anders för att ställa frågor. Två av de som suttit med under forskarnas redogörelse är Bengt Astrén och Helen Lodell. De har bott permanent på ön sedan två år tillbaka och är verksamma i samfällighetsföreningen. Det innebär att ön delas och tas om hand av öborna.
– Vi sköter både rening- och vattenverket själva, som allt annat här på ön – inklusive vägar och färjan, nämner Bengt Astrén.
Fanns det något som ni tog till er av under föreläsningen?
– Det som fångade mig var att självklart ska vi utnyttja regnvattnet. Där vi bor har vi ett utmärkt tak för att samla det till att vattna trädgården och tvätta bilen. Det är en lätt åtgärd som bara kräver ett par hängrännor och tunnor, säger Bengt Astrén.
Ytterligare en forskare från KTH har suttit med under föreläsningen. Den nyexaminerade civilingenjören Tea Rickfält har studerat Sandhamn och tagit reda på hur vattensituationen ser ut där. I jämförelse med Oaxen har Sandhamn ett stort vattenproblem i och med turistvågen som drar över ön på sommaren.
– Jag har under en månad kartlagt vatten och avlopp på Sandhamn. Det har varit spännande och roligt att träffa engagerade öbor. Jag har pratat med befolkningen, kommunen, inspekterat naturen och kollat reningsverk för att få en så komplett bild som möjligt av ön, förklarar Tea Rickfält.
Har du stött på något hinder?
– En del av öborna var till en början skeptiska till hur avloppsvatten kunde återanvändas. De tyckte att det lät äckligt men jag förklarade att projektet är menat till att hjälpa och hitta åtgärder på hur de skulle kunna lösa sin vattenbrist. Då ändrades inställningen, berättar Tea Rickfält.
Text och foto: Daniel Diaz
