I ett nytt projekt vill forskare undersöka möjligheten att bygga naturanpassade skydd för att hindra erosionen i Furusundsleden.
För ett år sedan kom forskaren Lars Granath med en rapport som konstaterade att stranderosionen i Furusundsleden orsakades av förbipasserande fartyg. En av rekommendationerna i rapporten är att införa naturanpassade erosionsskydd. Nu ska förslaget bli verklighet i ett nytt forskningsprojekt.
– Olika metoder kommer att testas för att skydda stränderna. Man anser att man
inte kan sänka fartygens hastigheter mer och vill testa naturanpassade lösningar, säger Per Danielsson, forskare på Statens geotekniska institut, SGI.
Skydden ska byggas under våren på flera olika ställen längs leden. Platserna är ännu inte bestämda, men två typer av strand ska utvärderas.
– Två ställen kommer förmodligen att vara moränstränder, till exempel vid Stabo udde och Nykvarns holme. Den andra typen av strand är vassruggar, som man märkt eroderar på grund av fartyg längs stora delar av leden.
Naturliga erosionsskydd kan byggas på lite olika sätt. Vid stränder med vass ska rullar med kokosfiber placeras ut.
– Det handlar om att få avsänkningsvågen att bli så skonsam som möjligt för vassen och stranden. Man kan också bygga med sten vid strandkanten för att få lugnare vatten innanför. Sedan är tanken att växterna skall ta upp krafterna från vågorna och på så sätt kommer vassen att återhämta sig.
Vid moränstränderna är det inte klart hur man kommer att bygga skydden.
– Där blir det mer att man bygger upp med en kombination av natursten, sand och växter. Vi har inte bestämt hur vi ska göra, säger Per Danielsson.
Växtbaserade skydd bygger på att återskapa växtlighet. Det tar fem till tio år innan de är fullt utvecklade. Projektet ska pågå i fem år.
Växtrullar går att köpa i handeln, men i Sverige finns nästan ingen forskning som visar hur väl de fungerar. Den vanligaste metoden är att lägga ut sprängsten, något som inte är aktuellt i Furusundsleden.
– Vi ser gärna att det är naturanpassade erosionsskydd. Vanlig sprängsten är inte så gynnsamt för den biologiska mångfalden. Den kan också generera erosion på andra ställen och skydden upplevs som ganska fula.
Åtgärderna ska utvärderas och förhoppningen är att kunna ta fram en vägledning för naturanpassade erosionsskydd i farleder som ska kunna användas längs farleder i Sverige. Projektet genomförs av SGI och Lunds tekniska högskola och finansieras av Sjöfartsverket, länsstyrelsen i Stockholm, Havs- och vattenmyndigheten och SGI.
