79 procent av skärgårdsföretagare i besöksbranschen vill förlänga säsongen. Men otydligt samordningsansvar, bristfälliga transporter och svårigheter med kompetensförsörjning är några saker som sätter käppar i hjulet. Det enligt en förstudie som genomförts på uppdrag av Region Stockholm.
– Alla måste dra åt samma håll, säger Gustav Hemming (C), skärgårsregionråd.
Region Stockholm lade i budgeten för 2022 ett uppdrag att ta fram en långsiktig plan för hur skärgårdens besöksnäring ska kunna förlänga säsongen med en månad.
– Vi tror att en utveckling av besöksnäringen kan bidra med mer tillväxt och utvecklingskraft i skärgården. Men det är inte genom ännu fler besökare i juli, utan genom att förlänga säsongen och ha en hållbar besöksnäring som innebär att man kan få mer intäkter på det kapital och resurser i form av logi och restauranger som redan finns, säger Gustav Hemming (C), skärgårsregionråd.
Nu har konsultföretaget WSP gjort en förstudie på uppdrag av Region Stockholm där man bland annat benchmarkat mot forskning och goda exempel på liknande satsningar, samt genomfört intervjuer, enkäter och workshops bland besöksnäringsföretag i skärgården och andra berörda aktörer.
Studien visar att den ekonomiska potentialen för en förlängning av säsongen med en månad är 129 miljoner mer i årlig konsumtion, varav 93 miljoner skulle kunna läggas på skärgårdens öar. För hotell- och restaurangnäringen medför detta 180 fler årsarbetstillfällen jämfört med idag. 79 procent av de tillfrågade företagen uppger att de skulle vilja utöka verksamheten till fler säsonger om rätt förutsättningar fanns. Framförallt finns intresse för att öka antalet besökare i maj och september med något större tonvikt på september.
Men en utmaning som lyfts i förstudien är att det idag saknas en tydlig och samordnad samverkansorganisation med ett enhetligt ansvar över hela skärgården som en destination. Istället finns det många olika aktörer som arbetar på olika håll och i olika riktningar. Stockholm Archipelago, som idag delvis samordnar aktiviteter och jobbar främst mot den internationella marknaden, pekas ut som en lämplig övergripande aktör.
– Mycket talar därför för att vi kommer stärka Stockholm Archipelago som det självklara samarbetsorganet, säger Gustav Hemming.
Ett annat hinder är transporter, både vad gäller att få ut besökare, personal och varuleveranser efter högsäsong.
– Det behövs en bättre och mer ändamålsenlig dialog mellan transportaktörer, näringslivet och kommunerna. Där är Waxholmsbolaget och regionen den största spelaren, men det finns även viktiga privata aktörer som till exempel Strömma.
Problem med att hitta och behålla personal efter sommarsäsongen, brist på genomtänkta besöksmål och skärgårdens synlighet kopplat till olika säsonger lyfts också av företagarna själva som hinder.
Hur går ni vidare med detta?
– Nu gäller det att vi politiker törs fatta beslut. Vi ska besluta om verksamhetsplan för klimat- och regionplanenämnden i januari där vi kommer ge detta arbete tydligare inriktning. Jag hoppas att när 2023 är slut så ska vi ha en plan som är gemensam för Region Stockholm, kommunerna och näringslivet på plats. Vi måste ha tydliga mål och dra åt samma håll, säger Gustav Hemming.
