
Reservfärjeläget vid Östanå har stora brister, är underdimensionerat och kan göra att färjan i nödläge tvingas ligga kvar på Ljusterö. Det menar Österåker kommun som baserat uppgifterna på information från befälhavare på färjan.
Österåkers kommun vänder sig i en skrivelse till Färjerederiet där man menar att reservfärjeläget vid Östanå är underdimensionerat och utgör en säkerhetsrisk vid lastning och lossning i hårt väder.
– Jag har pratat med befälhavarna ombord på färjorna och som jag förstått det menar man att färjeläget är undermåligt, att det kan vara svårt att lägga till och att klaffen på färjan är för stor. Jag ser riskerna för vår kommun om folk inte kan komma till arbetet till följd av att färjan inte kan gå. Överfarten är otroligt viktig, säger Jenny Nilsson, säkerhetsstrateg på kommunen.
När Skärgården kontaktar Stefan Ljungberg, en av befälhavarna ombord, bekräftar han bilden som Jenny Nilsson beskriver.
– Det finns tillfällen när det inte är säkert att lägga till, när det är hård vind och grov sjö. Det finns inget att stödja sig på, inga dykdalber och man kan bara angöra med halva klaffen. Färjeläget är gjort för en mycket mindre färja.
Reservfärjeläget används ibland när ordinarie färjeläge inte kan användas.
– Det händer lite då och då. Ordinarie läget kan till exempel vara mekaniskt skadat eller låst av havererade fordon och ibland försöker vi använda ena läget att vänta i när vi väntar på ambulans.
Befälhavarna ansvarar för säkerheten ombord och om ordinarie färjeläge är ur funktion och vädret är besvärligt kan man tvingas att låta färjan ligga kvar på Ljusterösidan.
Margus Pöldma, trafikchef på Färjerederiet, vill inte kommentera uppgifterna från personalen.
– Jag vill inte kommentera det. Den diskussionen för vi direkt med personalen. Vi genomför kontinuerliga besiktningar av färjeläget och när det gäller bredden så ser det ut så på en del ställen. Rent generellt är det sämre nivå på reservfärjelägen eftersom de används tillfälligt och undantagsvis, säger Margus Pöldma.
Hur ser du på risken att trafiken kan tvingas ställas in vid hårt väder?
– Det kan inte jag bedöma. Det kan alltid bli sådant väder när du inte kan gå in med ordinarie trafik heller. Det handlar om gränsdragningar. Det är befälhavarna som avgör.
När det gäller bärigheten går uppgifterna isär mellan befälhavarna och trafikchefen. Det finns en risk att räddningsfordon inte kan använda färjeläget. I ett mejl till kommunen skriver Margus Pöldma att färjeläget klarar tyngre belastning än bärigklass 2, vilket innebär ett maximalt axel- och boggitryck på 10 respektive 16 ton. I en mejlkonversation med kommunen, skriver befälhavarna att uppgiften inte stämmer, utan att maximalt axeltryck på färjeläget enligt rederiets egna system, är 8 respektive 13 ton. Enligt uppgifter från Storstockholms brandförsvars hemsida upphandlar man uteslutande fordon som kan köras på vägar i BK2, alltså en tyngre klass än färjeläget klarar.