KRÖNIKA. Tänk att varje år startar i stort sett likadant. Likt en björn som vaknar ur sitt ide sträcker vi på oss, gnuggar sömnen ur ögonen och tänker att det är NU det händer. Det är NU det ska bli förändring. Optimismen är stor.
Men ju mer vad året lider inser jag att de där nyårslöftena jag gav mig själv blev som ett slags luftslott som aldrig
byggdes. Till slut står jag där igen på nyårsnatten och lovar mig själv än det ena än det andra. Och så där håller det på.
Det här med luftslott är något jag känner igen från myndighetssidan och politiskt håll. Den dåligt skötta upphandlingen av sjötrafiken som nu måste göras om är bara ett exempel på hur stora löften från landstinget slutar i pannkaka. De många missarna med upphandlingen och de åtskilliga miljoner skattekronor som hittills har gått åt måste nog ändå vara det i särklass största fiaskot någonsin. Frågan jag ställer mig nu är om sjötrafiksfrågan någonsin kommer att få ett avslut. Ändå säger man från landstingspolitiskt håll att ”det är nu vi ska göra om och göra rätt”... Låt mig säga så här: vi har hört det förut.
Inte bara landstingets tjänstemän och politiker verkar ha svårt med att uppfylla sina löften. Vi lämnar ett 2016 bakom oss där politiker i våra skärgårdskommuner fattat flera mindre kloka beslut. Skärgårdsskolorna i Norrtälje som stängs ned är ett exempel där man från centerpartistiskt håll kovänder från att ha sagt att en del av skolorna bör bevaras till att nu stänga ned desamma. Ett annat exempel är Miljöalliansen i Vaxholm som fortsätter som en ångvält med byggnadsprojektet på Norrberget – trots att det finns ett stort motstånd från kommuninvånarna. Politikerna fortsätter att trampa runt i sina egna fotspår och gör därmed krokben på sig själva och det leder ingenvart. Varken till förtroende hos väljarna eller till kloka och fungerande lösningar.
Att bryta nyårslöften är allmänmänskligt. Däremot är det betydligt allvarligare när myndigheter och politiker bryter sina löften eftersom de är alla vi skattebetalare som tvingas finansiera det slarvet. De har inte samma utrymme att gång på gång göra blundrar. Ändå är det vad som sker för jämnan.
Att gå från ord till handling är förstås sällan någon lätt match. Det krävs ju att man ändrar tankesätt och lämnar ideologiboken i bokhyllan för att se vad som faktiskt behöver göras istället för att stirra sig blind på principer. Låt oss hoppas på att 2017 blir året då politikerna snörar på sig gympadojorna och vågar gå emot gamla och slitna ideologier och istället satsa på något nytt och fräscht. Det vore uppfriskande tycker jag.
Andreas Hagelin
