Beslutet om det nya Landsbygdsprogrammet 2014-2020 kommer att dröja till sommaren. Men redan nu välkomnar länsstyrelsen ansökningar om bredbandsutbyggnad, och konstaterar i en tillbakablick att samordning kring utbyggnaden lönar sig.
Så vitt det nu står klart kommer mer än hälften av utvecklingsmedlen i det nya Landsbygdsprogrammet i Stockholm att gå till satsningar på bredband. Det konstaterar länsstyrelsen i senaste numret av Landsbygd i centrum. Men där den förra programperioden koncentrerade stödet främst till skärgården, vill länsstyrelsen i kommande period arbeta för att fler områden på landsbygden ska söka stödet.
Bredbandsstödet öppnades redan i höstas, men då Jordbruksverket fortfarande arbetar med att förtydliga villkor och enskilda detaljer kan länsstyrelsen inte ta några beslut om bredbandsstöd förrän själva Landsbygdsprogrammet har fastställts. Något som väntas ske först i september .
Men redan nu går det att lämna in ansökningar för den nya programperioden, något som länsstyrelsen välkomnar då det ger bättre möjlighet att bedöma efterfrågan på stödet och göra budgetfördelning.
Länsstyrelsen har även tittat närmare på erfarenheterna från förra programperioden. Framför allt visar de att ju mer förberedda och organiserade de som söker bredbandsstöd är, desto bättre förutsättningar finns att genomföra projektet. Ett vanligt fel, konstaterar bredbandsstrategen Claes Johansson, är exempelvis att underskatta arbetsinsatsen.
En av de stora förändringarna i den nya programperioden är att både föreningar, kommuner och företag kan söka stödet, förutsatt att det kommer flera hushåll till gagn. Stödberättigade kostnader rör anläggandet av grundläggande infrastruktur som rör och fiberkabel fram till hushållen. Det kan även handla om mobilmaster, förutsatt de är ett komplement till det planerade marknätet. Kommunen får däremot inte gå in med kontant medfinansiering av ett projekt. Men det hindrar inte kommunen från att engagera sig. Exempelvis sker det genom kravet på att projektet ska ha samråd med kommunen. Något som automatiskt ger möjlighet att påverka utformningen av projekten så att de motsvarar den kommunala strategin.
En annan erfarenhet från tidigare period är att samordning lönar sig. Under våren kommer det därför att inrättas ett nationellt byalagsforum där erfarenheter och framgångsfaktorer från tidigare projekt tas tillvara för att spridas till nya projektägare.
