Sandhamn har större variation i användningen av vatten än New York och Paris. Det gör att öns vatten- och avloppssystem utsätts för stora påfrestningar under högsäsongen, visar en ny kartläggning.
Sandhamn har 108 bofasta. I juli kan ön ha 2 000 besökare per dag, vilket innebär ett enormt tryck på vatten- och avloppssystemet.
– Det är framförallt ojämnheten som är svår att hantera. Inte ens turistmagneter som Paris och New York har sådana variationer som Sandhamn, säger Christian Pleijel.
Han är programdirektör vid KTH och står bakom forskningsprojekt Circular Water Challenge tillsammans med universitetslektor Anders Nordström, författare till ”Dricksvatten för en hållbar framtid”, och docent David Nilsson, chef för KTH:s vattencentrum.
Projektet drog i gång förra hösten med syfte att inventera vatten- och avloppssituationen på sju öar i Östersjön. På svenska sidan har Möja, Sandhamn och Oaxen ingått i projektet, där studenter från KTH bedrivit fältstudier under våren.
Efter ett års fältarbete samlades nyligen forskare, öbor och politiker för att sammanfatta vad Circular Water kommit fram till.
Förutom stora (ibland extremt stora) variationer i vattenanvändningen mellan vinter och sommar, är en annan viktig slutsats att vatten- och avlopp är ett så kallat "wicked problem", det vill säga så komplext att det både är svårt att formulera problem och att hitta svar.
– Ingenstans är detta tydligare än på Sandhamn, säger Christian Pleijel. Problemet blir annorlunda beroende på om man frågar kommunen, KSSS, gästande seglare, en restaurangägare eller ett vattenproduktionsföretag.
– Frågan kräver ett större grepp än bara teknik. Det behövs en helhetssyn på öns utveckling – ett ”Sandhamn 2030”.
På till exempel Möja finns redan försök att använda regnvatten och avloppsvatten för att spola toaletterna. Flera andra initiativ att återvinna använt vatten eller minska användningen är på gång.
Rent allmänt har flera av öarna som Circular Water Challenge undersökt mer vatten än vad de själva tror.
– Men vi har undersökt situationen i dag. Hur blir det om fem år? Tio år? 25 år? Det har vi inte svar på, säger Christian Pleijel.
För att jobba vidare med cirkulär vattenanvändning söker såväl öarna som Christian Pleijel och hans kollegor nya anslag. Nordiska skärgårdssamarbetet har redan gått in med mer pengar för en uppföljning av den nu avslutade kartläggningen.
