Sänkt fart ger mindre vågenergi och mindre stranderosion. Det konstaterar forskaren Lars Granath i sin senaste rapport om erosionsskador i Furusundsleden från fartygstrafiken. Slutsatsen är att Åbotrafiken inte bör få fortsatt dispens från hastighetsreglerna.
För ett år sedan beslutade länsstyrelsen på försök om sänkt fart, från 12 till 10 knop, på en sträcka av 10 kilometer mellan Koholmen och Staboudds fyr, för alla fartyg över 12 meter. Beslutet började gälla i april förra året och sträcker sig till 1 maj i år. Undantagen är den så kallade 24-timmarstrafiken mellan Stockholm-Åbo.
Beslutet bygger på en rad inventeringar i området med början 1990. 2013 startade ytterligare inventeringar, där forskaren och naturgeografen Lars Granath konstaterade att erosionsskadorna har ökat minst tre gånger i omfattning jämfört med tidigare studier. Rapporten, som gjordes på uppdrag av Trafikverket, Sjöfartsverket och Stockholms hamnar, visade att samtliga skadetyper har ökat i antal och att tidigare skador ökat.
Nu är den andra av tre rapporter sedan 2013 klar. Målet har varit att försöka avgöra vilka hastigheter de olika fartygen och fartygsslagen bör hålla för att minska de skadliga effekterna av avsänkningarna, suget, orsakade av fartygens tryckvågor, liksom av ytvågorna.
– Nu har vi fått svart på vitt att sänkt fart ger mindre vågenergi. Ytvågorna är väldigt stora i 12 knop, och det är mycket energi i dem, säger Lars Granath.
En sänkning av farten från 12 till 10 knop har också en gynnsam effekt på avsänkningarnas storlek, till hälften i normala fall. Men det är också tydligt att olika fartyg har mycket olika egenskaper när det gäller vågbildning. Vissa fartyg skulle med andra ord i princip kunna tillåtas hålla 12 knop, där andra fartyg skulle behöva köra långsammare.
Granath tar som exempel Åbotrafikens fartyg, som har dispens, där flera fartyg skulle kunna gå i 12 knop. Men på grund av att det i den gruppen, precis som hos andra, finns fartyg som riskerar skapa ytterligare erosion, är Lars Granaths slutsats att Åbotrafikens generella dispens bör omprövas.
– Jag rekommenderar inte reservationslöst en sänkning av farten, flera av båtarna med dispens är snälla och kan gå i 12 knop. Sedan har vi syndabockar, vilket öppnar för tankar kring dispenser för snälla fartyg. Alltså ett system med olika farter för olika fartyg, men det är en framtidslösning, säger Lars Granath.
Men det finns även andra sätt att komma åt problemen visar rapporten. Nämligen genom erosionsskyddande insatser, som att lägga ut strängar med natursten eller block längs utsatta strandpartier.
– Det skulle man kunna ta fasta på, men vem som ska göra det är en annan sak. Ett tredje alternativ är att ta en annan väg in till Stockholm, via Sandhamn och Horstensleden. Så det finns lösningar, förklarar Lars Granath.
I dag hålls ett informationsmöte på länsstyrelsen där rapporten presenteras närmare. Än så länge har inte länsstyrelsen tagit ställning till Granaths rekommendation om en förlängning av försöket med fartsänkning i Furusundsleden. Enligt Johan Backman på länsstyrelsen väntar man nu en framställan från Granaths uppdragsgivare om en fortsättning. Ett beslut som i så fall tas i samråd med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.
– Vi får se vad som kommer ut av deras synpunkter, säger Johan Backman.
I sommar startar Lars Granath jobbet med den tredje och sista rapporten om erosionen i Furusundsleden. Han kommer då att knyta ihop säcken genom att studera exakt vad som har hänt på stränderna sedan försöket startade 2013. Den som vill läsa rapporten hittar den på Trafikverkets hemsida.
