Efter 45 år och hundratals kurser höll konstnärinnan Evalis Helmer sin sista workshop på Aspö vid Nämdö förra helgen. Nu fortsätter hon undervisa via appen WhatsApp.
I den lilla ateljén ovanför Aspö by lägger eleverna vid sommarkursen de sista penseldragen vid årets akvareller. Här sitter Madde, som varit med i över 40 år, och målar ett landskap. Annika har valt en solnedgång. I ett hörn sitter Eva och jobbar med komplementfärger.
Det är den sista timmen på nästan ett halvt sekels kursverksamhet i Nämdöarkipelagen och 25 år med sommarkurser i akvarellmålning på Aspö.
En vecka varje juli har deltagarna samlats i den röda stugan ovanför Aspö by för att lära sig mer om färg, komposition och perspektiv av Evalis Helmer.
Att måla med transparent och mjuk akvarellfärg är en klassisk målarteknik. Med de vattenbaserade färgerna kan man med tunna lager jobba fram detaljer och skuggningar.
– Att måla akvarell är både det lättaste och svåraste man kan göra, säger Evalis Helmer.
– Alla kan måla en akvarell. Det är bland det första man lär sig i skolan. Men det är också den svåraste tekniken om man vill behärska den till fulländningen.
Karin Hassler har varit med på de flesta akvarellkurserna på Aspö.
– Det som är bra med Evalis kurser är att hon ger oss utmanande uppgifter, som gör att vi utvecklas, säger hon.
– Vi inspirerar också varandra och ger varandra feedback på vad vi kan göra för att förbättra vårt måleri.
Sedan är det samvaron, också. Att träffas och prata lite, ta en kopp kaffe och en bulle. Men kurserna är inget kafferep. Evalis Helmer tar konsten på allvar.
– Det är något jag ägnat ett helt liv åt. Ett val som jag aldrig ångrat, men som också inneburit många uppoffringar, säger Evalis Helmer.
Den här dagen, den sista av alla kursdagar, ställs det fram pajer, sallader, goda ostar och bubbel på bordet i trädgården. Det är ett stycke historia som sker under parasollet. 45 års konstkurser är över.
Det började med bildvävnad på Nämdö. Evalis Helmer hade gått klart Konstfack 1967 och jobbat som teckningslärare i tio år tills hon och sambon och konstnären Claes Kruckenberg 1976 beslutade sig för att lämna vardagen på fastlandet och flytta ut till Nämdöarkipelagen.
Vid sidan av konstnärskapet skötte hon postkontoret på Nämdö vår och höst och var kassör för Skärgårdsmuséet i över trettio år. Det var kärvt med pengar för paret ibland. Men de ville båda leva på konsten och vistas i skärgården.
Kurserna startade med att en kvinna på Nämdö ville att Evalis Helmer skulle visa hur man gjorde bildvävnad. Det blev en lyckad kurs och fler vill lära sig.
Så hon tog båten till Runmarö och Nämdö om kvällarna vår och höst och gav kurser i både vävning och växtfärgning. Sedan fortsatte hon att undervisa i hur man gör bilder i batik och andra textila tekniker, teckning, pastell och andra måleritekniker.
De sista tjugo åren har hon varit helt koncentrerad på akvarell.
– Den är den teknik som är mest spännande och oberäknelig, säger Evalis Helmer.
Hon har själv varit elev för kända akvarellister som Anders Wallin, Hasse Karlsson och Lars Eje Larsson, samtidigt som hon lärt ut sina kunskaper till sina egna elever
– Jag behöver kurserna själv, säger hon. Det utvecklar mitt eget skapande att studera vad andra gör och analysera hur de gjort och vad som kan göras annorlunda.
När man frågar Evalis Helmer vad hon minns mest från kurserna är det inte lektionerna som hon tänker på först – det är resorna dit. Det kunde vara mörkt och blåsigt ute på havet. Dimma och regn.
Ibland var det inte säkert att kurstillfället skulle bli av, eller ens att kursledaren skulle komma fram. Både Evalis och sambon Claes minns en dimmig, kolsvart novemberkväll med lätt duggregn när hon skulle i väg och hålla kurs på Runmarö.
Claes gick ner på bryggan och såg skötbåten försvinna i det gryniga mörkret. Ljudet avtog. Sedan hördes dunkandet från Albin O21:an igen. Resan till Runmarö var för farlig. Vävkursen ställdes in.
Så kom Evalis Helmer på att hon kunde ordna kurser i sin avlidna svärmors stuga på Aspö. Då slapp hon resorna, men det var mycket annat som krävdes: mat, logi, att underhålla gästerna, både under lektionerna och efteråt.
I takt med att åren gått har själva arrangörsrollen blivit alltmer betungande (eller som Evalis Helmer själv uttrycker det: ”Bakom varje konstnär finns någon som lagar maten”).
Till slut tyckte hon att kurserna med grannarna på den egna ön, en gång om året, var lagom.
Nu är de också över. Men inte lusten att lära ut mer om måleri. Förra hösten, när Evalis Helmer började prata om att sluta med sommarkurserna, föreslog Karin Hassler att hon skulle fortsätta på internet.
Med hjälp av mobilapplikationen WhatsApp och de nya fiberkablarna på Aspö startade Evalis Helmer sin första distanskurs i akvarellmålning.
Varje månad delar hon nu ut en uppgift och ger själv exempel på hur den kan utföras. Sedan sätter de tjugo medlemmarna i gruppen, en i Luleå, en i Göteborg, en i Spanien och deltidsaspöbon Sooz Langford i USA, i gång och skapar och visar varandra.
Evalis Helmer kommenterar och kommer med förslag. Om deltagarna vill chattar hon med dem enskilt i en enskild grupp.
Under taket i ateljén har Evalis Helmer satt upp några citat. Ett av dem, från Ulf Linde, svensk konstkritiker, jazzmusiker och författare lyder: ”Det är inte fulländningen som gör konsten underbar, det är dess brister.”
– Skapandet är inte det svåra, säger Evalis Helmer.
– Det svåra är att koppla loss från självkritiken och våga uttrycka sig.
– Under alla år jag haft mina kurser har det varit min viktigaste ambition: att skapa en stämning och en miljö som gör att mina elever vågar plocka fram konstnären inom sig.
FAKTA
Namn: Evalis Helmer
Ålder: snart 80
Bor: Aspö
Bakgrund: Konstfack 1962– 67, teckningslärare, postkassör på Nämdö, kassör för Skärgårdsmuséet. Arrangerat konstkurser i Nämdöarkipelagen i 45 år.
Jobbar helst med: teckning och akvarell
Inspireras av: klassiska konstnärer som Helene
Schjerfbeck, Vermeer van Delft med flera.
Drömmer om: Att få fortsätta att leva som jag gör!
