Sjöfylleriet samt antalet båt- och dödsolyckor till sjöss har minskat under många år. Den positiva trenden kopplar Kustbevakningen till den nya sjöfyllerilagen men det saknas jämförande statistik som kan bekräfta det.
När Kustbevakningen nyligen genomförde extra nykterhets- och fartkontroller över hela landet rapporterades 2 personer för fortkörning och 6 av de 226 båtförare som alkotestades är misstänkta för sjöfylleri.
Enligt myndigheten har säkerhetsmedvetandet ökat väsentligt bland båtförarna efter att den skärpta alkohollagen infördes för fem år sedan.
– Sedan 2010 har medvetenheten ökat, det är tydligt. Man har nästan alltid en nykter chaufför med ut på sjön vilket är positivt för sjösäkerheten, säger Kustbevakningens stabschef Lars Langman.
Hugo Tiberg, professor i sjörätt, är kritisk till den skärpta sjöfyllerilagen.
– Den är inte meningsfull och grundar sig varken på vetenskap eller statistik. Det var en mycket bättre regel tidigare, säger han.
Hugo Tiberg reagerar också över påståendet att båtförarna är nyktrare i dag än tidigare och påpekar att det är lagens definition av sjöfylleri som ändrats.
– Man måste fråga sig om den som har omkring 0,2 promille verkligen är full, säger Hugo Tiberg.
Kustbevakningens siffror visar att antalet anmälda brott har minskat med en tredjedel mellan 2010-2014.
– Folk är medvetna om att lagstiftningen finns och kör inte båt onyktra lika mycket som förut, säger Langman.
En annan tydlig förändring är enligt honom att folk inte längre åker båt kvällstid i samma utsträckning som tidigare.
– Det är klart att folk har slutat åka. Blev det även förbjudet att köra med vit keps skulle man sluta köra med vit keps, säger Hugo Tiberg.
Om lagen gjort skillnad när det gäller svåra olyckor med alkohol inblandat är oklart menar man på Kustbevakningen som inte själv för någon sådan statistik.
Hugo Tiberg har i sin bok Marine Intoxication in Swedish case law djupanalyserat mer än 20 års sjöfylleridomar.
– De som har omkring 0,2 promille men under 1 promille har samma olycksstatistik som de som har 0 promille, säger han och fortsätter:
– Det är när alkoholhalten överstiger 1 promille som de allvarliga olyckorna sker. Har man inte den bakgrunden talar man istället om hur bra det är att folk blivit nyktra.
Jonas Ekblad, Transportstyrelsens Sjösäkerhetsråd, anser att Hugo Tibergs slutsatser ska tas med en nypa salt.
– Min invändning är att han bara tittat på de fall som kommit till domstol. Av dödsolyckorna är det ytterst få som hamnar där. I snitt är det färre än en om året, säger han.
Hugo Tiberg anser dock att det är positivt att Kustbevakningen fick rätt att göra slumpmässiga nykterhetskontroller när lagen ändrades 2010.
– Det är otvivelaktigt bra att de fått den befogenheten, säger han.
Antalet räddningsinsatser för fritidsbåtar har gått ner från 812 år 2009, till 616 år 2014 och antalet dödsolyckor har sjunkit ända sedan 1971.
– Däremot kan man inte särskilja orsaken och en rad faktorer kan påverka. Det kan handla om aktivt säkerhetstänkande, ökad användning av vattentäta mobilskal eller alkohollagstiftningen. Och att alkoholregeln finns kan ha påverkat folk att tänka i säkerhetsbanor, säger Jonas Ekblad.
Klart är att 7 av 10 som omkommer på sjön är påverkade av alkohol. För 2014 var påverkansgraden för de omkomna mellan 0,63 - 2,47 promille.
Det kan ge fog för att den skärpta alkohollagen är onödig då gränsen i den gamla lagen gick vid en promille.
Men Jonas Ekblad vill inte dra den slutsatsen då jämförelsestatistik för de senaste 20 åren saknas.
– Även om det inte handlar om någon signifikant nedgång så har det helt klart börjat röra sig nedåt under samma period som den skärpta alkohollagen gällt.
