Förra tisdagen debatterades svensk ö-politik under ett seminarium i Almedalen. Skärgårdarnas riksförbund var på plats och lyfte upp öarnas och skärgårdarnas kraft och potential i Sverige samt vikten av att instifta en ny, nationell ö-lag.
”Sverige – så mycket bättre med livskraftiga öar och skärgårdar” hette seminariet där en av de medverkande var Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas riksförbund. Övriga i panelen på Donnerska huset var Jan Svensson, näringslivschef i Öckerö kommun, Maria Brauer (S), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Öckerö, Meit Fohlin (S), Regionstyrelsens ordförande i region Gotland samt Tommy Larsson Segerlind, docent i Företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Under seminariet talades bland annat om att man inom OECD-samarbetet snart är färdig med en rapport över ö-ekonomier, där Sverige är ett av länderna man tittat på. Från Sveriges sida är det främst Gotland och Öckerö som kartlagts, men Skärgårdens riksförbund har varit med och representerat resten av de svenska öarna i samarbetet.
– Resultatet visar att Sverige är sämst i klassen vad det gäller ö-politik. I många andra länder har man ju ö-lagar, ö-strategier eller ö-policyer. Men det har vi inte i Sverige, vilket OECD kritiserar i sin rapport, säger Lotten Hjelm.
Varför har Sverige ingen nationell ö-lag?
– Det har skojats om att det beror på att vi generellt sett har det lite för bra i Sverige. Och det kan ligga någonting i det, att vi har inte haft riktigt samma problematik förut som många andra länder. Men nu är vi där, därför att skärgården idag köps upp av de rika. Det går inte att bygga för normala människor. Det går knappt att ha ett företag och bo där ute för att du måste ha så många strängar på din lyra, och du kan inte göra lite av varje på samma sätt som tidigare eftersom är så otroligt mycket mera regler och tillstånd, och allt ifrån livsmedelstillstånd till fiskelicenser. Det gör att många företag som drivs under turistsäsongen har sitt säte på fastlandet. Vi importerar arbetskraft, allt ifrån hantverkare till trädgårdsmästare, och det kan bli vår död. Det går allt färre transporter som passar öbor, och då tvingas man flytta i land.
– Vi vill absolut inte sitta och vara några gnälliga skärgårdsbor, men vi vill gärna få vara med och påverka de stora besluten.
Vad är det konkret som ska göras framöver?
– Nu inväntar vi den slutgiltiga rapporten ifrån OECD samt EU-kommissionen som ska ta fram en ö-strategi på EU-nivå. Sedan jobbar vi för att de politiska partierna ska ta upp den här frågan. Vi jobbar också med översynen av Sveriges landsbygdspolitik, där vi vill ha en egen punkt för öar, eftersom de skiljer sig från annan landsbygd så kraftigt.
– Vi ser också ett jättetillfälle i SVESAM-utredningen som nu görs i Sverige, som handlar om Sveriges sammanhållna utveckling med fokus på landsbygd och regioner. Där tänker vi oss att en ö-lag verkligen ska få ta plats.
Känner du dig förhoppningsfull inför framtiden?
– Ja, det gör jag. Vi är ju bara i vår linda än så länge, men jag sätter jättestor förhoppning på SVESAM-utredningen och på att vi lyfter öfrågan även i landsbygdspolitiken. Jag tror aldrig att vi har varit närmare än vad vi är just nu, när vi dessutom har EU med oss på tåget. Det tror jag är avgörande för att vi ska nå någonstans hos oss.
