På Dalarö och Torö vimlar det av färgglada kitesurfare. Men det finns de som letar sig längre ut än så, ända ut i ytterskärgården kan man se drakarna dra förbi.
– När man kitear i skärgården får man så mycket mer än bara åkandet, man får naturupplevelsen, säger Jens Hjelte.
Vi möts upp på eftermiddagen, då vinden tilltagit. Kitesurfarna rättar sina liv efter vinden.
– Man jagar vinden över hela världen, säger Nicklas Westberg, nyss hemkommen från en kiteresa till Brasilien.
Kitesurfare finns det flest av i södra Sverige där stränderna är långa och vinden stark vid det öppna havet. Men det finns en hel del kitesurfare i Stockholmsområdet med. De letar sig långt ut i skärgården för att nå de starka vindarna och det öppna havet.
Vi har fått följa med Jens Hjelte som startat företaget Surfbussen som tillhandahåller kitesurfutrustning och kurser i Sverige, för att ta reda på vad som lockar kitesurfare ut i Stockholms skärgård och hur det egentligen går till när man kitesurfar här.
Kitesurf har funnits som sport i Sverige sedan sent 90-tal. Men då var utrustningen knapphändig och kunskapen liten.
– Jag började kitesurfa -97 men då åkte jag in i en glasskiosk och då la jag av. Sedan tog jag upp kitesurfandet igen för ett år sedan, säger Nicklas Westberg.
– Det var ungefär fem år sedan som utrustningen blev betydligt mer säker och i och med det ökade intresset markant i Sverige, säger Jens Hjelte.
Vad är då kitesurfing? Sporten förenar det bästa från wakeboarding, vindsurfing, surfing, 
snowboarding, skateboarding och skärmflygning. Kiten, eller draken, kan vara allt mellan 2 till 24 kvadratmeter stor. Den styrs av en bom som fäster i draken med 25 meter långa linor. Det är framför allt teknik som behövs för att kunna kontrollera kraften som genereras av kiten. För att kunna starta och få upp kiten i luften är det fördelaktigt med en strand eller en gräsmatta där man kan lägga ut de långa linorna. Då detta är något av en bristvara i Stockholms skärgård får man vara kreativ. Där vi möts för reportaget, långt ut i skärgården, får en kort strand som övergår i klipphällar fungera som startplats.
– Man kan starta från en klippa eller från båt men man måste vara kreativ och ha viss övning innan för att få det att fungera, säger Jens Hjelte.
Nicklas börjar pumpa upp luftfickorna på sin kite som ger den stadga. Jens Hjelte har en foilkite som blåser upp sig själv. För att få upp kiten i luften behöver man vara två. Förutom att kitesurfaren håller i bommen behövs det en person som håller kiten på plats tills att linorna är räta och den kan lyfta.
– För skärgårdskiteing bör man minst vara tre, fyra stycken. Det är lite krångligare att starta och ta ner kiten här än på en lång strand, säger Jens Hjelte.
De hjälps åt att få upp Nicklas kite i luften först. Han tar med sig sin bräda i ena handen och styr kiten med bommen i den andra och går en bit ut i vattnet. Där får han på sig brädan på fötterna och styr kiten ner i ”powerzone”, för att få kraft att komma upp på brädan. Sedan bär det iväg i hög fart ut på fjärden.
Vad går genom huvudet när man är uppe på brädan och susar fram och hoppar högt?
– Ingenting! Det är det som är grejen. Alla problem med jobb eller annat försvinner. Man är i det direkta nuet, säger Jens Hjelte.
– Man har inga problem i världen, det enda man funderar över när man kommer in är när man får kitea igen, säger Nicklas.
Tidigare anordnade Surfbussen kiteåkning ute vid Kallskär. De körde ut åkare med ribbåt ut till ytterskärgården.
– Det är fantastiskt att kitea här ute, men nu har kundkretsen skaffat egna båtar och vi har sålt vår ribb, säger Jens Hjelte.
– Vi kommer utveckla vår kiteskola för att erbjuda fler tjänster och skolsätt i skärgården. Det kommer troligen bli fler kitesurfare i skärgården, säger Jens Hjelte.
Det är många som ska samsas om skärgården om sommaren. Har ni råkat ut för konflikter någon gång?
– Vi har väjningsplikt mot allt och alla och kör inte i farleder, på så sätt håller man sig borta från konflikter. Men vi har blivit utskällda om våra elever till exempel hamnar vid en annan strand än där vi planerat att vara. Vi pratar alltid med markägarna där vi är med våra elever. Vi gör gärna rätt för oss när vi har skola på någon annans mark, säger Jens Hjelte.
Vilka är det som kitesurfar?
– Alla möjliga! Det är nästan lika mycket tjejer som killar. Det är alla åldrar men kanske främst lite äldre. Det är till exempel många pensionärer som vill testa, det är jätteroligt! Man behöver ju inte vara stark men en ok fysik är bra om man har, säger Jens Hjelte.
Vad är det bästa med kitesurf i skärgården?
– Här finns platser som inte finns vid stränder, till exempel stora ytor med bra vind och helt utan vågor. Det är så extremt trevligt folk som kitesurfar. Det är lite mer svårtillgängligt för mig som inte bor här ute. Men då får jag planera hela dagar istället och det blir gott om tid för att kombinera sporten och häng med kompisar, säger Jens Hjelte.
