I förra veckan gick den första skärgårdsriksdagen av stapeln i centrala Stockholm i regi av Skärgårdarnas riksförbund, SRF. Under dagen gjordes nedslag längs hela Sveriges kust och på ö-samhällen runt om i landet för att inspirera och lyfta gemensamma utmaningar.
Att det blev just namnet “skärgårdsriksdag” var för att lyfta frågor rörande kust och öar till en nationell nivå, säger Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas riksförbund.
– Vi ville inte kalla det för ting eller samtalsforum, utan valde riksdag just för att lyfta det en nivå. Många riksdagspolitiker skulle behöva förstå mer.
Dagen arrangerades i samverkan med Länsstyrelsen Stockholm, Region Östergötland och Tillväxtverket. Deltog gjorde ett sjuttiotal personer på plats och ytterligare runt 20 digitalt; politiker och tjänstemän från såväl kommunal som regional och riksdagsnivå, samt öbor.
Landshövding Anna Kinberg Batra inledde dagen med att tala om de tre huvudområden som hon tänker ägna sin ämbetstid åt: tillväxt, hållbarhet och säkerhet.
– Det är helt avgörande samhällsfrågor, och de gäller skärgården i allra högsta grad. Skärgården är inte en bransch, eller ett ämne. Utan ett sätt att leva för många, en del i vår natur för många, en del i vårt näringsliv och en del i totalförsvaret. Tittar man på tillväxt så handlar det om att möjliggöra framförallt för bofasta och besökare att skärgården lever, sa hon.
Hon fortsatte med att hylla skärgårdsborna bland annat ur ett beredskapsperspektiv; att kunna klara av vardagen i händelse av kris eller krig.
– Jag märker skillnaden mellan fastlänningar och öbor i mental beredskap. Där ligger öarna före.
Ö-nestorn och nesofilen Anders Källgård, författare till praktverket “Sveriges öar” redogjorde för statistik kring landets öar utifrån befolkningstrender och under en digital “rundflygning” bland SRF:s medlemsföreningar gjordes nedslag i realtid, bland annat på isen utanför Holmön i Kvarken, på Gräsö i Roslagen och på Hasselö i Tjusts skärgård.
Ivan Matic från European Small Islands Federation (ESIN) deltog på länk från Kroatien och berättade om vad som händer på EU-nivå, där ö-politiken framförallt varit inriktad på länder med större öar. Därefter redogjorde Tillväxtverkets Martin Olauzon för vad som görs inom landsbygdspolitiken och hur öar och skärgård kommer in i den. Bland annat lyfte han fram den satsning som startade 2016 för att stötta 300 små lanthandlare i glesbygden med ett driftsbidrag på upp till 300 000 kronor årligen.
– Jag påstår inte att det är lätt att vara lanthandlare nu, men jag kan säga att butiksdöden nu nästan har försvunnit. Det har vi nästan hanterat med 55 miljoner om året. Med det stödet har vi också möjlighet att ha så många fler funktioner, för lanthandlaren är så många samhällsfunktioner i en, sa han.
Fortsatte på temat goda exempel gjorde Eleni Lago, hållbarhetsstrateg i Jönköpings kommun som berättade om en boendestudie som gjorts på Visingsö och som mynnat ut i ett co-working space, och Anna Gabrielsson från Värmdö kommun om Skärgårdspaketet som syftar till att öka antalet fastboende på Värmdös öar. Hon lyfte framförallt den metodik som under det senaste året arbetats fram som förbättrat dialogen mellan kommunen och öborna.
– Det är inte ofta jag säger att Värmdö kommun äger! Men det gör jag nu. Det är inte ett litet rött paket med vita snören där vi får allt vi önskar, men det finns en dialog som är jättebra, sa Lotten Hjelm som varit delaktig i arbetet.
– Dialogstrukturen har växt fram. Vi trodde att den skulle vara till för att ta fram paketet, men det var nog den som var själva grejen, sa Anna Gabrielsson.
Anna Karlin, skärgårdsutvecklare från Region Östergötland och Michaela Haga (C), regionpolitiker i Stockholm gav därefter ett regionalt perspektiv på skärgårdsfrågorna och forskaren Paulina Rytkönen ett vetenskapligt, innan det fullmatade programmet avslutades med att SRF:s arbetsgrupper kort berättade om de projekt som man för närvarande driver kring bland annat energifrågor, strandskydd, färjekommunikationer och havsmiljö.
Lotten Hjelm var efter dagen nöjd.
– Det blev som jag hade hoppats! Vi ville verkligen att det skulle fungera som inspiration och få lyfta bra exempel, inte bara frågor och svar. Men man måste också få lyfta problematiken, för det är vad som gör att beslut ibland saknas eller blir tokiga.
Tanken är att evenemanget ska bli återkommande.
– En tanke är att hålla skärgårdsriksdag även i andra delar av Sverige. Det här var ett försök, och jag tror att vi behöver fortsätta utbilda och vara en ögonöppnare.
