20 miljoner kronor var budgeten för Skärgårdsstrategin som avslutades i januari. Mycket pengar som utåt sett kan tyckas ha landat i enbart ett fåtal konkreta projekt. Men Tillväxtverket är nöjt och inom kort klubbas fortsättningen.
Skärgårdsstrategin, som avslutades i januari, fortsätter inom ramen för det nya samverkansavtalet för Stockholm archipelago och i dagarna klubbas verksamhetsplanen. Den handlar i huvudsak om att marknadsföra skärgården som en helhet, för att underlätta för internationella besökare. Men nu utan projektpengar från staten.
Våren 2012 fick Tillväxtverket i uppdrag av Näringsdepartementet att förverkliga en nationell satsning på hållbar destinationsutveckling. Stockholms skärgård ansökte och blev en av fem utvalda destinationer som vardera under två år skulle få totalt 10 miljoner i projektmedel från Tillväxtverket. Ytterligare 10 miljoner kronor sköts till av skärgårdsprojektets samarbetsparter. Totalt en budget på 20 miljoner kronor.
Väl investerade kronor enligt projektledningen som pekar på att ett av de viktigaste resultaten av det dyrbara projektet varit en ökad samverkan på både ett lokalt och regionalt plan, liksom det nya samarbetsavtalet som ska löpa i tre år, 2015-2017.
– Tanken är nu att vi ska bli marknadsorienterade. Undersökningar som gjordes under Skärgårdsstrategin visade vilka problem vi står inför. Nu ska vi titta närmare på de aktörer som är exportmogna och vilka som behöver utvecklas, säger Sofia Barré, nyanställd projektledare för Stockholm archipelago.
Stockholm archipelago drivs numera med bidrag från skärgårdskommunerna, landstinget, Skärgårdsstiftelsen och länsstyrelsen. Första året kommer Norrtälje kommun att vara ordförande för samarbetet. På frågan till Norrtäljes näringslivschef Dan Löfgren om vad Skärgårdsstrategins budget har gått till pekas en rad exempel ut:
– Som försöket med norra båtlinjen från Norrtälje till bryggorna på Lidö, Arholma, Björkö och Fejan. Politikerna skjuter till de pengar som krävs för att upprätthålla linjen även i sommar, eftersom den är så viktig för oss, säger Dan Löfgren och fortsätter:
– Vi har även Dalarö dykpark, liksom optiska telegrafen i Grisslehamn som nyligen invigdes.
Andra resultat av Skärgårdsstrategin är hemsidan stockholmarchipelago.se, wifi-zonen på Utö, utvecklingen av Nord-sydlinjen och en uppsnyggning av kajerna i Vaxholm. De flesta projekt är dock mer abstrakta, som en rad förstudier, bland annat kring destinationsutveckling av Öja som ornitologiskt centrum, utveckling av gruvan på Utö, profilerings- och produktutvecklingsarbete för vintersäsongen på Sandhamn liksom dialog mellan kommun och näringsliv i Vaxholm. Men på Tillväxtverket är man mer än nöjda med Skärgårdsstrategins arbete, projektledare Ulrika Nisser säger:
– Det de har lyckats med har ingen som tidigare försökt klarat. Att bygga en långsiktigt hållbar struktur och organisation för hur man ska jobba tillsammans med utvecklingen av Stockholms skärgård, säger hon och fortsätter:
– Nu är bottenplattan lagd, som krävs för kommunernas och besöksnäringens fortsatta arbete. Något som bygger på samarbete, eftersom ingen ”äger” destinationen Stockholms skärgård. Då behöver man bygga förtroende för varandras roller, enas om mål och dela kunskap, säger Ulrika Nisser och pekar bland annat på att näringslivet i skärgården nu kan få bättre stöd tack vare en gemensam strategi, bättre infrastruktur och ökad samverkan mellan företagare, politiker och tjänstemän.
– Vi framhåller skärgården som ett bra exempel på hur man kan bygga samarbeten som ger resultat på kort och lång sikt, att kunna höja blicken och se till hela destinationen.
Mycket tid och pengar lades i början av projektet på att göra analyser, utveckla mål och förankra dem:
– När vi väl körde igång var alla överens om att det krävs hårt arbete för att bli en samlad destination som dessutom ska gå att boka från utlandet. Jag upplever att Stockholms skärgård har hittat en modell att jobba tillsammans, kommuner, tjänstemän och företag emellan, på ett sätt vi inte har sett förut, säger Ulrika Nisser och menar att skärgården är en förebild för andra destinationer som vill utvecklas på liknande sätt.
