Trots att antalet besökare och fritidsbåtar i skärgården ligger ungefär konstant, blir lämningarna efter besökare allt fler. På bara några år har skräpet ökat märkbart, framför allt glas och förpackningar. Det konstaterar Skärgårdsstiftelsen som nu överväger ett långsiktigt grepp om frågan.
- Det blir mer och mer sopor per person. Trots att jag hade lika många fritidsbåtar i mitt område förra sommaren som sommaren innan, hade jag betydligt mer sopor.
Det säger Petter Lundgren, tillsynsman för Skärgårdsstiftelsens område Träskö-Storö, Hjälmö och Lådna som hyser många välbesökta naturhamnar.
Några exakta siffror har han inte över antalet tömda sopmajor genom åren, men det är klart att det handlar om en ökning.
- I dag tömmer vi tre dagar per vecka, cirka 300 säckar per vecka. Det är en ökning med tanke på besöksantalet, som inte växt på samma sätt, säger han.
Dels är besökarna sämre på att packa och komprimera soporna än tidigare, vilket tros ha att göra med att det hamnar mer förpackningar i soporna än tidigare. Dels handlar det om att andelen glas har ökat:
- Vi ser en väsentlig ökning av glasmängden, mycket mer i dag än för bara sex år sedan. Det handlar nog om trenden att bryggerierna hellre levererar öl i flaskor än i burkar numera. Det blir tyngre hela vägen och därmed sämre för miljön, säger Petter Lundgren.
Både glas- och PET-flaskor sopsorteras på öarna, och Petter Lundgren tror att flera fraktioner skulle vara möjliga att ha:
- Jag tror folk skulle klara av och vilja sortera metall och plast också, men för det krävs att kommunen erbjuder ett system att hålla soporna separerade.
Till skillnad mot förr hittar Petter Lundgren sällan skräp i naturen i dag, en stor förbättring. Däremot finns en ny typ av skräp:
- Folk verkar gärna byta olja när de ligger i naturhamnarna, varefter de lämnar dunken med spilloljan vid sopmajorna, i stället för att ta med den hem till båtklubben igen. Även bilbatterier kan vi hitta där. Såna saker skulle vi vilja att de tog med tillbaka.
Cecilia Wibjörn som arbetar med miljöfrågor på stiftelsen konstaterar:
- Tyvärr verkar hela vårt samhälle gå mot att producera mer sopor. Vi återvinner mer, men soporna blir fler. Det kan ha med vår livsstil att göra, vi är bekvämare och butikerna hänger på utan att vi ens reagerar, säger hon och fortsätter:
- Även om vi är intresserade av mat äter vi mycket mer halvfabrikat. Under semestern unnar vi oss, snålar inte och vill ha mer lättjobbad mat, mer färdigmat som potatissallad, säger hon.
Nu överväger stiftelsen att ta ett långsiktigt grepp om frågan, men det krävs att jobbet görs på rätt sätt så att inte soporna hamnar i naturen igen
- Vi lägger mycket pengar på soporna, det är också en arbetsmiljöfråga. Frågan är hur vi kan göra det bättre för alla. Nu samlar vi kunskap och information för att börja i rätt ände. Det är viktigt att folk inte känner sig dåliga, utan att de känner att de hjälper till, säger Cecilia Wibjörn.
