Framtidens skärgårdsskolor var temat för ett seminarium i Nordiska skärgårdssamarbetets regi i förra veckan. Åhörarna fick höra om forskningsresultat kring byskolor, liksom de utmaningar som skärgårdsskolor ställs inför.
I länsstyrelsens nya lokaler på Regeringsgatan hölls i förra veckan seminariet Framtidens skärgårdsskolor, där företrädare för bland annat Ålands, Värmdös och Björkö-Arholmas skolor berättade om de utmaningar skolorna brottas med.
Från Ålands landskapsregering kom Andreas Wiklund som berättade om landskapets 16 kommuner och 22 grundskolor, den minsta med bara tre elever:
– Men ingen diskuterar ens att lägga ner skolor på Åland. Kommunernas medbestämmanderätt är stor och man vill utöka samarbetet mellan kommunerna i stället för att minska antalet skolor, sa han.
Ålands skolor är framgångsrika i Pisaundersökningarna, men för att hänga med krävs digitalisering vilket är en utmaning. En elev på en skärgårdsskola kostar ungefär 32 000 euro per år, vilket ska jämföras med kostnaden för elever på fasta Åland är cirka 14 000 euro per år.
– Men det är en ickefråga på Åland tack vare att vi har en välmående ekonomi, konstaterade Andreas Wiklund.
Lena Möllersten, rektor för Värmdö skärgårdsskolor, berättade om sina utmaningar, distansundervisning, rekryteringen av lärare och inte minst Waxholmsbolagets turlistor:
– De styr hur jag får ihop schemat. Jag får hoppas att vinterturlistan ser ut ungefär som förra årets så att den passar skoldagen, berättade, Lena Möllersten.
Ett stort problem är att förskolebarnen inte är berättigade till skolbåt. Det innebär att en familj kan ha ett skolbarn som får åka skolbåt, medan förskolebarnet i samma familj får åka privat båt i skolbåtens kölvatten, till samma skola:
– Jag sliter med att hitta undantag från riktlinjerna för öar utan bro.
Värmdö har ett skärgårdsbidrag, men:
– Det täcker kostnaden för att vi inte har 25 barn i varje klass, men inte andra extrakostnader. Samtidigt finns en politisk vilja att alla skolor ska vara kvar så länge det finns barn. Det känner jag mig trygg i, sa Lena Möllersten.
Forskaren Magdalena Cedering från Uppsala universitet, kom med intressanta infallsvinklar genom sin avhandling om hur barn påverkas av skolnedläggningar.
– Jag möter ofta argumentet att ett sviktande elevunderlag skulle påverka undervisningens kvalitet och elevernas sociala kompetens. Men det går inte att bryta ner kvalitet i antalet elever, sa hon.
Hennes forskning visar att barn från små skolor drabbas av huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter efter att ha bytt till större skolor. De gör färre aktiviteter och i stället för att leka över åldergränserna börjar barnen i stället leka med barn i samma ålder. Magdalena Cedering konstaterade också:
– Att barnen var totalt exkluderade från nedläggningsprocessen och informationen om den.
Erfarenheterna från seminariet ska presenteras för skärgårdssamarbetets exekutivkommitté.
FAKTA
Seminariet arrangerades av Nordiska skärgårdssamarbetet, NSS, i samarbete med Skärgårdarnas riksförbund. NSS är ett myndighetssamarbete mellan Finland, Sverige och Åland.
