Räddningstjänsten i Norrtälje tycker att det fungerar bra med sotning och separata brandskyddskontroller. Men systemet får skarp kritik av sotarbranschen.
– Det är krångligt och tidsödande och dyrare både för kommunen och kunderna, säger Ida Wulff, vd på Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund.
Tidigare skötte de lokala sotarna både sotningen och kontrollen av eldstäder och skorstenar. Men 2022 införde Norrtälje kommun en enhet för brandskyddskontroll.
I dag kommer först sotaren och sotar skorstenen. Sedan kommer en kommunal tjänsteman och gör en kontroll av de tekniska installationerna.
– Det ökar kostnaderna för fastighetsägarna som kanske behöver vara hemma två gånger från jobbet i stället för en. Det gäller speciellt de som har fritidshus, säger Ida Wulff.
– Även Norrtälje kommun har fått större kostnader. De var ju tvungna att investera i båtar, fordon och verktyg.
Linda Svärd, avdelningschef och ansvarig för brandskyddskontroller på Räddningstjänsten i Norrtälje, säger att taxan för både sotning och kontroll ligger på samma nivå som innan det nya systemet infördes.
När Norrtälje tog över kontrollerna 2022 anslog kommunen drygt fem miljoner kronor till den nya verksamheten.
– Men det är en investering som skrivs av på flera år och påverkar inte taxorna, säger Linda Svärd.
Oavsett kostnaderna har missnöjet bland öbor och fritidsboende på bland annat Röder och Ängskär varit stort sedan det nya systemet infördes.
– Jag tycker det är väldigt dåligt organiserat. Det finns över huvud taget ingen kunskap om hur skärgården fungerar, sa till exempel Karin Österman på Röder till Skärgården i en tidigare artikel.
Hur ser du på kritiken från öarna, Linda Svärd?
– På just Röder hade vi inte koll på vem som ägde vilket hus. Där har det varit problem. Vi tar till oss det och jobbar på att bli mer serviceminded och förbättra kommunikationen.
Linda Svärd ger flera förklaringar till varför kommunen själv vill sköta kontrollerna. Framför allt menar hon att kontrollerna är så viktiga att de ska utföras av en myndighet, i det här fallet Räddningstjänsten.
– Förvaltningslagen följdes inte när uppdraget låg ute hos en privat entreprenör, säger hon och fortsätter:
– Sedan har inte kontrollerna fungerat när sotarna ansvarat för dem.
Som exempel nämner hon att brister i brandskyddet inte protokollförts, utan bara meddelats fastighetsägarna muntligt.
– Vi har också 6 000 eldstäder som inte kontrollerats överhuvudtaget, fastän de har varit i bruk.
Ida Wulff instämmer i att brister ska dokumenteras och att fastighetsägaren ska ha rätt att överklaga, men säger att det är kommunen som ansvarar för att det skrivs protokoll och förelägganden.
När det gäller eftersläpningen i kontrollerna hänvisar hon till statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som visar har Norrtälje kommun en lägre fristuppfyllnad (eftersläpning) än snittet av privata utförare.
Är det då inte rimligt att kontrollerna av brandskyddet ska göras av en myndighetsperson?
– Så länge brandskyddskontrollen utförs enligt de föreskrifter som MSB har tagit fram så finns det inget som pekar på att kvaliteten blir högre eller rättssäkerheten bättre av att kontrollerna utförs av en kommunal utförare, säger Ida Wulff.
Håkan Sten på MSB uppskattar att cirka tjugo av landets 290 kommuner har samma system som Norrtälje.
– Kommunerna bestämmer själva hur de vill organisera sotning och brandskyddskontroll. Det är en politisk fråga, säger han.
Vilket system är bäst?
– Det går inte att svara på utan en grundlig undersökning. Det hänger på hur noggrant arbetet utförs och hur det är organiserat.
