Vatten- och avloppssituationen på öar är ofta besvärlig. Nya sätt att spara och återanvända vattnet är nu huvudfrågan i ett forskningsprojekt där ett tiotal Östersjööar kommer att ingå.
Den 21 november samlades öbor, politiker, tjänstemän, företagare och forskare på Artipelag i Värmdö för att dra igång ett nytt forskningsprojekt inom vatten- och avloppsfrågor på öarna, kallat Circular Water Challenge.
– Alla är medvetna om att det är brist på vatten, och då tror man att man kanske måste ha en ny avsaltningsanläggning, eller en pipeline från fastlandet. På franska och irländska öar kör man till och med ut vatten med tankbåtar när turistvågen toppar på sommaren. Men man kan också spara och återanvända vatten, och det är det som det här projektet handlar om, säger Christian Pleijel. Han är programdirektör vid KTH och står bakom projektet tillsammans med universitetslektor Anders Nordström, författare till ”Dricksvatten för en hållbar framtid”, och docent David Nilsson, chef för KTH:s vattencentrum.
De är nu i processen att välja ut ett tiotal öar av varierande slag från den svenska, finska och åländska skärgården som ska ingå i studien. I vår ska studenter inom hydrogeologi, kemi och samhällsplanering bedriva fältstudier på öarna som ska resultera i en kartläggning över varje ös vattensituation, och förslag på objekt där det skulle vara tänkbart att återanvända vattnet.
– Vi vill kunna hitta olika sätt där man kan använda vattnet cirkulärt. Till exempel regnvattentoaletter i en skola eller liknande, säger Christian Pleijel.
Han har utvecklat en modell för att studera vattensituationen på öar som går ut på att skiva upp ön i tre lager. Underst ligger naturlandskapet och de naturliga vattenkällorna på ön.
Nästa lager är människorna som bor på ön och deras behov av vatten i allt de gör. Därefter kommer de system man bygger för att behoven tillgodoses, med till exempel brunnar, pumpar och ledningar.
Tanken är att projektet ska bedrivas tvärvetenskapligt, men även att mottagarna utgörs av en bred skara intressenter från öarna.
– Det är jätteviktigt att öarna och deras huvudmän är med och känner att de äger frågan, annars blir det ingenting. Jag vill ha en mix av öbor, sommarbor, intresseorganisationer, tjänstemän, politiker och forskare men även företag som jobbar med turism, med jordbruk och med vattenteknik. Under projektets gång kommer vi att ordna workshops lokalt och mot slutet av projektet sent nästa höst en workshop för alla som deltagit för att man ska se hur de andra öarna som ingått är beskaffade och vad man kan lära sig. Vi vill också sprida resultaten till andra öar.
Projektet sponsras av Stockholms läns landsting, de deltagande kommunerna, Ålands landskapsregering, Forstyrelsen i Finland, Nordiska skärgårdssamarbetet och KTH.
