Regeringen ska utreda hur stöd till kommersiell service i glesbygden kan se ut och fungera. Det välkomnas av Skärgårdarnas riksförbund, SRF, som dock uppmanar regeringen att hitta flexibla lösningar för alla typer av glesbygd.
I budgetpropositionen för nästa år föreslås en utredning som ska se över förutsättningarna för ett stöd till kommersiell service i glesbygd, liksom hur det skulle kunna utformas. Regeringen menar att staten bör ta ett särskilt ansvar för att medborgare och företag även i fortsättningen ska ha tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service i särskilt sårbara och utsatta glesbygder.
Länen har redan i dag, via regionala tillväxtmedel, möjlighet till att stödja kommersiell service huvudsakligen genom investeringsbidrag.
– Tillgång till service är en förutsättning för tillväxt. Går det inte att tanka bilen eller handla mat inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv för människor, företag och besökare, säger näringsminister Annie Lööf (C).
Antalet livsmedelsbutiker i Sveriges glesbygder har minskat med en tredjedel sedan mitten av 1990-talet.
Ordförande i Skärgårdarnas riksförbund, Bengt Almqvist, välkomnar utredningen:
– Om en serviceverksamhet läggs ner så riskerar ofta andra verksamheter att försvinna, eftersom de ofta är så hårt sammanflätade i glesbygder. Den offentliga servicen i skärgården är så tunn eftersom befolkningsunderlaget är så litet, säger han.
Därför, menar han, behöver utredarna titta brett och hitta hela bilden.
– Offentlig och kommersiell service skulle exempelvis också behöva samverka, säger han och påminner om den speciella situation som skärgårdarna har med ett stort tryck under sommarsäsongen med krav på hög servicegrad, och ett väldigt lågt tryck resten av året:
– Det är väldigt annorlunda mot Norrlands inland. Så man kan inte ha en modell som fungerar överallt, säger Bengt Almqvist och fortsätter:
– Vi hjälper till i det här
arbetet, både med utredningen och när det sedan blir verkstad av det.
